Så kan generativ AI korta svenska vårdköer

14

Generativ AI (GenAI) håller just nu på att bidra till en större omvandling av hälso- och sjukvården.

Fram tills nu har det handlat om allt från automatisering av vårdjournaler till bättre behandlingsresultat med datadriven teknik. Men ytterligare utvecklingskliv står för dörren och kommer kunna effektivisera och individanpassa varje del av vården för patienter.

Inom svensk sjukvård har långa vårdköer varit en utmaning under lång tid. Därför finns det förhoppningar om att generativ AI ska kunna bidra till snabbare och smidigare patientflöden. Men för att nå dit behöver ett antal delar komma på plats.

Enligt en färsk undersökning från McKinsey har 70 procent av chefer inom hälso- och sjukvård antingen implementerat GenAI eller uppgett att de är i färd med att testa tekniken. De största möjligheterna ligger inom patientupplevelse och ökad effektivitet i verksamheten – faktorer som direkt kan bidra till att minska väntetiderna i vården.

Fördelarna med generativ AI i vården sträcker sig bortom de kliniska användningsområdena, exempelvis genom användning av AI-stödd chattfunktionalitet och personligt anpassad kommunikation med patienter. Det kan frigöra tid för vårdpersonalen och snabba på hanteringen av patientärenden.

Data är nyckeln till framgång

GenAI bygger på stora mängder data, vilket gör att just vården – med sina omfattande informationsflöden – kan ha mycket att vinna. Särskilt värdefullt skulle det kunna vara att fokusera satsningar på områden med ostrukturerade data, såsom e-post, bilder, videor och läkaranteckningar. GenAI kan automatisera uppgifter kopplade till dessa datatyper, till exempel att koppla samman anteckningar, mejl och bilder relaterade till samma patient. Genom att automatisera administrativa processer och dokumentation kan resurser frigöras, vilket i sin tur kan leda till snabbare handläggningstider och kortare köer.

Fem steg till bättre vård-AI

Experterna på Dell har satt samman fem steg till framgångsrik generativ AI i svensk sjukvård.

1. Sätt konkreta mål
Börja med att identifiera vilka specifika utmaningar GenAI ska lösa inom verksamheten, till exempel att minska administration, korta väntetider eller förbättra patientflöden. Tydliga och mätbara mål gör det lättare att prioritera rätt insatser och säkerställa att tekniken verkligen bidrar till att exempelvis korta vårdköerna.

2. Bygg en stabil datagrund
För att GenAI ska fungera effektivt krävs att all relevant data är samlad, strukturerad och lättillgänglig. Gå igenom befintliga system, rensa bort dubbletter och se till att information från olika källor kan kopplas samman och att datahanteringen följer de juridiska ramverket. En robust datainfrastruktur gör det möjligt att snabbt implementera AI-lösningar och skala upp dem när resultaten visar sig.

3. Skapa tydliga riktlinjer
Utveckla klara regler för hur AI får användas i organisationen, med särskilt fokus på datasäkerhet, etik och regelefterlevnad. Det är viktigt att involvera både IT, juridik och klinisk personal för att skapa förtroende och undvika risker. Riktlinjerna bör vara tydliga redan från start så att alla vet vad som gäller.

4. Uppmuntra innovation
Bygg en kultur där innovation och nya arbetssätt välkomnas. Stärk samarbetet mellan IT-avdelningen och vårdpersonal, och satsa på utbildning så att fler känner sig trygga med att använda AI-verktyg i sitt dagliga arbete. När fler engageras och får stöd att testa nya lösningar ökar chansen att GenAI snabbt leder till verkliga förbättringar.

5. Följ upp och skala upp
Starta med mindre pilotprojekt där effekterna av GenAI kan mätas, till exempel minskad handläggningstid eller färre administrativa fel. Analysera resultaten och dela framgångsrika lösningar till fler delar av verksamheten. På så sätt kan ni stegvis maximera nyttan och bidra till mer tillgänglig och effektiv vård.

 Nästa kapitel för svensk vård

Det är tydligt att generativ AI kan ge betydligt mer än små enstaka förbättringar av svensk sjukvård. Rätt använt kan det bidra till allt från att minska ineffektivitet till att stötta vårdpersonal i vardagen och ge patienter en bättre vårdupplevelse. Sammantaget kan det bli ett värdefullt verktyg i arbetet med att öka tillgängligheten och minska vårdköerna i svensk sjukvård.