Svensk sjukvård har kommit långt i sin digitalisering.
Samtidigt upplever jag i många dialoger med regioner och företag att vi nu står inför ett nästa steg som är betydligt svårare: att faktiskt få AI att fungera i praktiken – inte bara i testprojekt.
Något som ofta hamnar i skymundan i diskussionen är att AI i grunden är beroende av pålitlig och aktuell data. Inom svensk sjukvård råder ingen brist på data. Utmaningen ligger snarare i hur den hänger ihop, eller inte hänger ihop.
I dag är information om patienter och verksamheten utspridd över en rad olika system. Det handlar om journalsystem, register, labbdata, administrativa system – alla viktiga var för sig, men samtidigt så separerade från varandra att det är svårt att få dem att samverka.
Jan Hygstedt, Denodo
Den regionala organiseringen är en styrka på många sätt, men den gör också att helhetsbilden ofta saknas. Det här blir särskilt tydligt när man försöker använda AI. För att AI ska fungera som ett beslutsstöd krävs att datan är aktuell, korrekt och går att lita på. I dag är det ofta just där det brister. Det gör att många satsningar fastnar i testfaser. Inte för att tekniken inte finns – utan för att underlaget inte räcker hela vägen.
Ett vanligt svar på utmaningen har varit att försöka samla all data på ett ställe. Men det tar tid, kostar mycket och innebär dessutom nya risker kring integritet. Och inte minst: när datan väl är på plats har den ofta redan hunnit bli gammal. I en verksamhet där beslut får omedelbara konsekvenser för människors liv och hälsa utgör detta en betydande utmaning.
Här behöver vi tänka annorlunda. I stället för att kopiera och flytta runt data borde vi i större utsträckning låta den ligga kvar där den finns, och istället göra den tillgänglig på ett smartare sätt, med bibehållen säkerhet. Först då går det att skapa en samlad bild i realtid, utan att behöva kopiera känslig information mellan system. För vårdpersonal skulle det innebära att rätt information finns till hands när den behövs. För beslutsfattare skulle det ge bättre underlag. Och gällande AI skulle det göra det möjligt för modellerna att arbeta med data som speglar verkligheten, inte en fördröjd version av den.
Men även om tekniken är viktig så är det inte bara där det avgörs. Inom svensk sjukvård är tillit helt central. Patienter måste känna sig trygga med hur deras data används. Och vårdpersonal och beslutsfattare måste kunna lita på att den information de får stämmer överens med vad som faktiskt händer. Det ställer krav på tydlig styrning, transparens och ansvar. Vi behöver veta var data kommer ifrån, hur den används och vem som har tillgång till den – inte i efterhand, utan som en del av hur systemen byggs upp från början.
Om Sverige vill ta nästa steg med AI inom sjukvården behöver vi fokusera på några ganska grundläggande saker: att få data att fungera över organisatoriska gränser, att prioritera tillgång till aktuell information i stället för historiska analyser, och att undvika att bygga nya separata system varje gång vi digitaliserar något nytt.
AI kommer inte att lösa alla problem inom vården. Men om den används rätt kan AI göra stor skillnad. Frågan är om vi är beredda att göra det som krävs i grunden. För i slutändan handlar det inte om AI i sig. Det handlar om att få datan att fungera tillsammans – så att tekniken faktiskt kan komma till största möjliga nytta för både patienter och personal.
Av Jan Hygstedt, Denodo
