Varje år tar 1500 människor sina liv och minst 15 000 försöker.
Trots situationen saknas idag en fungerande stödfunktion till människor i kris och deras anhöriga.
Den tidigare uppskattade nationella hjälplinjen som hade i uppdrag att stötta just denna målgrupp lades ner i januari 2020.
– Nu måste regeringen agera. Därför startar vi idag ett upprop tillsammans med Suicide Zero och Funktionsrätt Sverige med krav på att upprätta en nationell hjälplinje som ett komplement till den ideella sektorns stöd, säger Conny Allaskog ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Hjälplinjen gav stöd till människor i psykisk kris och bemannades av legitimerade psykologer. Hundratals samhällsaktörer, allt från vårdgivare till massmedia och skolor hänvisade tidigare till Hjälplinjen när de kontaktas av personer som mår psykiskt dåligt och akut behöver stöd. Året före inkom 30 000 samtal till Hjälplinjen, varav endast hälften kunde besvaras. Trots det uppenbara behovet lades Hjälplinjen ändå ner.
Till stor nytta för samhället
Nedläggningsbeslutet ledde till en våg av protester bland läkare, personal, patienter och brukarorganisationer och genererade debatt i riksdagen. Socialutskottets dåvarande ordförande Acko Ankarberg Johansson, idag sjukvårdsminister, var mycket kritisk och lyfte bland annat en nyttoutvärdering som visade att linjen gav tillbaka 17 gånger per investerad krona.
Debatten ledde till att Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en ny hjälplinje för människor i kris, vilket presenterades för regeringen våren 2022. Men drygt ett år senare har fortfarande ingenting hänt.
Från vänster: Conny Allaskog – Ordförande NSPH (fotograf Caroline Andersson), Rickard Bracken – Generalsekreterare Suicide Zero och Nicklas Mårtensson – Generalsekreterare Funktionsrätt Sverige
– Regeringen menar att arbetet med psykisk ohälsa och suicidprevention är prioriterat. Om det stämmer behöver de också agera i frågan. Det saknas i dagsläget finansiering till en nationell hjälplinje och vi ser inte heller några konkreta förslag kring frågan. Om inte det kommer på plats inom kort kan vi inte annat än att tolka detta som tomma ord från regeringens sida, säger Conny Allaskog.
Ideella organisationer vittnar om ett högre tryck
I frånvaron av en nationell stödlinje har ett flertal ideella organisationer istället behövt utöka sin kapacitet. Dessa verksamheter, som ofta drivs av volontärer med medmänskligt stöd som grund, gör ett livsviktigt arbete. Flera av dessa organisationer vittnar om ett allt högre tryck på sina stödlinjer och att deras kapacitet inte räcker till. Det är därför mer angeläget än någonsin att den ideella sektorns arbete kompletteras med en nationell stödlinje med legitimerad personal.
– Det här är särskilt allvarligt med anledning av den situation vi befinner oss i just nu med allt som händer i omvärlden, kraftigt ökade priser och lågkonjunktur. Faktorer som vi vet riskerar bidra till en ökad psykisk ohälsa, ökade suicidförsök och ökad utsatthet bland personer som lever med psykisk ohälsa, säger Conny Allaskog.
Psykisk ohälsa och suicidprevention rör alla
NSPH med sina 13 medlemsorganisationer företräder en stor grupp i samhället. Funktionsrätt Sverige företräder med sina 50 medlemsförbund därtill ca 400 000 personer. En av fyra svenskar har någon gång i livet erfarenhet av psykisk ohälsa. Lägger vi till anhöriga ökar siffran ytterligare, till tre av fyra.
– Detta är inget särintresse utan något som rör hela samhället. Vi tror att en majoritet av Sveriges befolkning instämmer i påståendet att människor som befinner sig i psykisk kris och som riskerar att skada sig själva måste få snabb tillgång hjälp, menar Conny Allaskog.
En nationell hjälplinje behöver kunna erbjuda akut stöd och kunna lotsa till rätt instans inom hälso- och sjukvården. En sådan hjälplinje skulle – tillsammans med den ideella sektorns förebyggande och stödjande arbete – rädda många liv varje år.
– Myndigheterna har redan presenterat hur en stödlinje kan upprättas. Nu är det upp till regeringen att bevisa att de menar allvar när de säger att de ska prioritera arbetet med psykisk ohälsa och minska risken för självmord, avslutar Conny Allaskog, ordförande för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.
