AI har potential att revolutionera världen med egna, unika lösningar. Men kan också användas i destruktiva syften.
Anders Hansen, psykiatriker vid Försäkringsmottagningen Sophiahemmet, vill i SVT:s nya programserie ”Smartare än hjärnan” få oss att reflektera över hur vi förhåller oss till AI.
Du gör nu programserien ”Smartare än hjärnan”. Är det något som överraskat dig när du fördjupat dig i ämnet Artificiell intelligens, AI?
– Den största överraskningen är nog att AI är så fantastiskt och skrämmande på samma gång. Det kan skapa och sprida desinformation och samtidigt bidra till enorma vetenskapliga framsteg som kan revolutionera till exempel medicinutveckling och sjukvård. Jag tror AI kommer att förändra världen mer än internet har gjort, det är ännu mer omvälvande.
Varför vill du göra ett program om AI?
– AI är här för att stanna och utvecklingen går rekordsnabbt. Vi kan ha påbörjat den mest omvälvande händelsen i historien sedan industrialiseringen och konsekvenserna går inte överblicka. Samtidigt är våra hjärnor desamma. Genom att förstå hur vi fungerar kan vi lära oss att hantera AI i vår vardag. Därför är det här en TV-serie om människan. Inte om teknik.
Är AI smartare än vi?
Anders Hansen, psykiatriker vid Försäkringsmottagningen Sophiahemmet
– Många tror att AI är som en papegoja, som bara kan återge det vi lärt den. Men det stämmer inte. Den har potential att tänka och agera utanför boxen, dra egna slutsatser och hitta unika problemlösningar som en mänsklig hjärna inte är kapabel till. Go är ett populärt brädspel från Asien och för några år sedan slogs Go-världsmästaren av AI, som listade ut ett unikt drag på egen hand. Ett drag som ingen människa klarat att tänka ut på de 3000 år som spelet funnits.
Är det bra att AI har denna kapacitet?
– Jag lägger ingen värdering i det, men konstaterar att liknande kommer att ske inom kultur, politik, energi, ekonomi, ja, överallt i samhället. Hittills har vi levt i en bubbla av mänskliga idéer som är baserade i att våra hjärnor är kognitivt begränsade. Men AI har inte våra kognitiva begränsningar, vilket är på gott och ont. Inom vetenskap och medicin kan AI bli en enorm tillgång eftersom den kan användas inom forskning, till exempel att påskynda medicinutveckling. Men AI kan också användas destruktivt.
Hur då?
– Tänk dig en kniv. Den är ett verktyg som kan skära sallad eller rädda liv. Men den kan också ta liv. Kniven bryr sig inte. AI är som en kniv bara ändligt mer kraftfull som kan användas till bra och dåliga saker. Men serien handlar om hur AI påverkar oss här och nu, jag har medvetet undvikt att fokusera på dystopiska framtidsscenarion.
Många är rädda för AI. Är rädslan befogad?
– Ovisshet skapar rädsla och oro. Ingen vet vad som kommer att hända i framtiden med exempelvis konst och litteratur. Är AI ännu ett verktyg för konstnärer och författare? Eller blir AI-konst en egen genre? I serien träffar vi en amerikansk konstnär som använder AI vars verk går för miljonbelopp. Han poängterade att när kameran kom sa domedagsprofeterna att det var slutet på konsten och porträttmåleriet. Det visade sig att konsten och fotografiet kunde existera sida vid sida.
Är du själv orolig för vad AI kan leda till?
– När internet kom tyckte jag att det var ett fantastiskt verktyg. Med tiden vidgades perspektiven och nätet kom att bli en plattform också för mörka krafter och populism. En storskalig spridning av destruktiva idéer och desinformation skapade av AI kan få oöverskådliga konsekvenser. Så småningom kommer vi kanske att lista ut hur vi ska använda AI, men vad händer innan dess? Det både intresserar och skrämmer mig.
Vilka är våra psykologiska akilleshälar gällande AI?
– Det digitala livet fasar ut vår fysiska interaktion med andra, vilket kan leda till isolering. Vi ska inte heller underskatta viljan att tillhöra en grupp, det är en överlevnadsstrategi. Människor kan med AI manipuleras till att söka tillhörighet i destruktiva grupper. En annan akilleshäl är vår tro på det som förmedlas med en bra historia, det kan vara oerhört förförande. Det är viktigare än någonsin att känna sig själv och sina akilleshälar.
Vad kan vi göra för att undvika dessa fällor?
– Genom att förstå oss själva och hur vi fungerar. Det gäller att se på sig själv ur ett helikopterperspektiv och börja reflektera. Det kan göras genom exempelvis meditation, terapi eller litteratur. Jag vill att mitt program ska få folk att tänka själva.
Foto: Janne Danielsson/SVT
Sophiahemmet Sjukhus bedriver högkvalitativ specialistvård genom ett 30-tal specialistcenter som utgörs av självständiga vårdgivare. På sjukhuset finns specialistläkarmottagningar, medicinsk service samt operations- och vårdavdelningar. Våra mer än 350 specialistläkare och tusentalet engagerade medarbetare strävar efter att ge ca 600 000 patienter årligen bästa möjliga vård.
