Det är inte ovanligt att cancerpatienter använder eller har frågor om komplementära och integrativa metoder (KIM) under sin cancerbehandling.
Kan jag slippa tabletter mot illamående om jag äter ingefära? Kan yoga dämpa vallningar?
För att kunna bemöta patienternas frågor på ett professionellt och kunskapsbaserat sätt har onkologiska kliniken vid Södersjukhuset i Stockholm satsat stort – 75 procent av personalstyrkan under våren 2024 har utbildats om KIM.
Patienterna förväntar sig att vården har kunskaper i ämnet
Onkologin och den onkologiska forskningen ligger i framkant vad gäller kunskaper om komplementära och integrativa metoder, antagligen både för att kombinationen med cytostatika kan innebära risker och för att en cancerdiagnos ofta påverkar hela ens liv. KIM innefattar metoder och preparat som vanligtvis inte erbjuds inom vården – men som används av patienter som egenvård och rehabilitering.
– För att kunna erbjuda personcentrerad vård på riktigt behöver vi öppna upp till patienternas vardagsliv eftersom det kan påverka den onkologiska behandlingen. Patienterna är i allt större utsträckning intresserade av att ha en egen verktygslåda, primärt för att må bättre både fysiskt och mentalt. Vi har nått en tippingpoint – patienterna förväntar sig att vi ska ha den kunskapen, säger Åsa Alm, specialistsjuksköterska.
Snabbspårsvariant av RCC:s mer omfattande KIM-utbildning
Att Södersjukhuset är först i landet med en generell utbildningsinsats är naturligt. Sedan 2019 har ett tvärprofessionellt team utbildats på området genom RCC:s KIM-utbildning som fokuserar på säkerhet, evidens och dialog. Utbildningen på Södersjukhuset är en snabbspårsvariant av denna och hålls av samma kursledare; Kathrin Wode, med. dr och specialist i onkologi och palliativ medicin, och Johanna Hök Nordberg, med. dr och leg. apotekare.
– Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper om KIM användning, de mest använda och beforskade metoderna samt var man hittar evidensbaserad information. Det är inte en utbildning för att vården ska rekommendera komplementära metoder. Fokus är istället på att vården ska kunna föra kunskapsbaserade samtal med patienter inom området och det kan vi inte göra om vi inte kan besvara patienters följdfrågor, säger Susanne Bennet, verksamhetsutvecklare.
En del av utbildningen lyfter ämnen om vad som är viktigt för patienterna och hur de resonerar. Men för att skapa trygghet för personalen behöver man också dela erfarenheter och diskutera vad som kan gå snett.
– Det handlar också om att kunna främja en öppen dialog med patienter och närstående – inte skuld- eller skambelägga. Det är inte alltid lätt att fånga upp kommentarer som ”när cellgifterna är över kan jag då äta mina vitaminer igen” eller ”finns det inget jag kan göra för att förbättra mina blodvärden”. Möjligtvis kan patienten ha ätit kosttillskott under hela behandlingen, och även om vi inte kan ta över ansvaret från patienten så skulle en dialog om dessa frågor kunna göra skillnad både för säkerhet och förtroende, säger Tove Lindberg, dietist.
Så tas kunskapen ut i verksamheten
Hittills har 142 läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, dietister, kuratorer, farmaceuter och chefer gått utbildningen. Både före och efter utbildningstillfället genomfördes mätningar. Bland annat hade deltagarnas trygghet i att fråga patienter om KIM-metoder ökat från 51 procent till 81 procent, tryggheten att besvara patienters frågor hade ökat från1 procent till 48 procent och 79 procent angav att de kommer använda informationen från utbildningen i sin kliniska vardag.
– Kompetens om komplementära och integrativa metoder ska fortsatt finnas på kliniken för att vi vet att detta ämne är viktigt för våra patienter. Vi har en extra påläst grupp av medarbetare som driver på vår gemensamma kompetensutveckling på området. Numera finns KIM med i Vi är mer mogna att arbeta strukturerat med området, säger Georg Engel, verksamhetschef.
