Kraven på säker identitetshantering inom svensk hälso- och sjukvård har aldrig varit större.
I takt med att vårdens digitala infrastruktur byggs ut och allt fler patientuppgifter hanteras i elektroniska system, ställs IT-chefer och e-hälsoutvecklare inför en central utmaning: hur säkerställer man att rätt person får tillgång till rätt information?
Svaret ligger i identitetsverifieringslösningar. Från fysiska legitimationskontroller till digitala e-legitimationer pågår en tydlig förflyttning som påverkar hela vårdkedjan, och som nu tvingar fram nya tekniska standarder och arbetsrutiner.
Decentraliserad identitet och nya verifieringsmodeller
Sättet vi verifierar identitet digitalt är i snabb förändring. Utöver traditionella metoder som BankID och tvåfaktorsautentisering växer nu intresset för mer decentraliserade lösningar, där användaren i större utsträckning kontrollerar sin egen identitet och sina uppgifter.
Blockchainbaserade tekniker möjliggör verifiering utan att känslig data behöver lagras centralt, vilket minskar risken för dataintrång och skapar nya möjligheter för säker autentisering över systemgränser. I stället för att en enskild aktör äger och kontrollerar identiteten, kan den valideras distribuerat genom krypterade bevis.
Liknande principer testas redan i andra digitala miljöer. I denna guide beskrivs exempelvis hur vissa onlinecasinon utan svensk licens använder decentraliserade strukturer och alternativa verifieringsmetoder för att hantera användarbehörighet. Även om regelverken skiljer sig åt, bygger tekniken på samma grundidé: att kombinera säkerhet, integritet och tillgänglighet i en och samma lösning.
För vårdens del innebär detta ett potentiellt skifte. I takt med att kraven på dataskydd och interoperabilitet ökar, kan decentraliserade identitetsmodeller bli ett komplement till dagens centraliserade system.
E-legitimation blir standard inom svensk vård
Identitetskontroll är obligatorisk vid alla vårdkontakter inom hälso- och sjukvård och måste dokumenteras i patientjournalen enligt krav från bland annat Region Jämtland Härjedalen. Det räcker inte längre med informella rutiner, lagstiftningen kräver tydlighet kring vem som är vem.
Patientdatalagen, senast ändrad 2023, ger den juridiska grunden för dessa krav. Självincheck och muntliga uppgifter duger inte vid känsliga medicinska åtgärder. Fysisk verifiering mot godkänd legitimation är fortfarande normen, men digitala alternativ utreds aktivt för att möta en mer rörlig och digital patientgrupp.
Tekniska krav på identitetsverifiering ökar snabbt
Vårdhandboken beskriver hur identifikationsrutiner ska tillämpas nationellt, med fokus på att säkerställa rätt patientidentitet för att undvika felbehandlingar och journalfel. Det handlar inte bara om att verifiera en persons namn, det handlar om att skydda hela det medicinska förloppet.
Socialstyrelsen har identifierat psykiatri och infektionsrelaterad vård som särskilt känsliga områden där risken för falsk identitet är ökad. I dessa sammanhang är tillförlitlig identitetsverifiering direkt avgörande för patientsäkerheten. IT-system som hanterar sådana uppgifter måste därför bygga in strikta åtkomstkontroller redan från grunden.
Vårdens nästa steg: enhetliga inloggningsstandarder
Den närmaste utmaningen för svensk e-hälsa handlar om att skapa enhetliga inloggningsstandarder som fungerar sömlöst över regiongränser. I dag kan rutiner och tekniska lösningar skilja sig påtagligt mellan olika landsting och regioner, vilket skapar friktion i en alltmer sammankopplad vårdmiljö.
Riksdagsdokument om e-legitimationsnämndens arbete visar att den offentliga sektorn, inklusive vård, aktivt utreder hur nationella e-legitimationslösningar ska kunna standardiseras för bredare användning. Målet är ett system där patienter och personal kan autentiseras snabbt, säkert och enhetligt, oavsett var i landet vården ges. För IT-chefer och systemutvecklare inom vården gäller det nu att ligga steget före och bygga system som är redo för den digitala identitetens genombrott.
