I Sverige har vi sjukhus som hyllas internationellt, inte minst Karolinska Universitetssjukhuset.
Trots det står Sverige inför en vårdkris som beräknas förvärras.
Hur hänger det ihop och kan digitaliseringen vara en del av lösningen? Experter menar att digitalisering av sjukvården kan delas upp i tre delar; uppgiftsväxling, processer och egenmonitorering och kan vara svaret på den demografiska utmaningen vi står inför.
I dokumentärserien Det digitala undret, producerad av Sopra Steria, intervjuas experter inom sjukvården för att ta reda på hur och om digitaliseringen kan vara en lösning på stundande vårdkris. En demografisk förändring med en ökande andel äldre är en central utmaning för vården. Behovet av vård ökar samtidigt som det inte finns tillräckligt med personalresurser. Det räcker dock inte att enbart öka personalstyrkan. Digitaliseringen kan däremot spela en avgörande roll genom att effektivisera processer och möjliggöra nya behandlingsformer. Ett exempel är internetbaserad KBT- behandling.
Genom digitala vårdresor och egenmonitorering kan patienter ta en mer aktiv roll med sin egenvård. Trots att det finns många fördelar med att digitalisera vården finns det även risker. Den administrativa bördan kan öka och problem med interoperabilitet mellan olika system kan uppstå.
- För att undvika att digitaliseringen medför administrativa problem behöver vi minska dubbeldokumentation så att vårdpersonalen har mer tid över till patientnära vård. För att undvika dubbeldokumentation, alltså att man dokumenterar samma data i olika system eftersom systemen inte kan integrera med varandra, behöver vi standardisera och strukturera data, säger Sahar Amdouni, Informatiker på Sopra Steria.
Att strukturera data innebär att informationen blir mer överskådlig och lättillgänglig. Standardiserad data innebär att enas om termer och begrepp som används inom hälso- och sjukvården och betydelsen av dem. Exempelvis kan det heta blodtryck i ett system och hypertoni i ett annat system. Termerna betyder samma sak men eftersom de benämns olika så kan inte avsändande och mottagande system utbyta blodtrycksvärdet med varandra. Det i sin tur leder till mer administrativ börda för personalen vilket behöver minskas.
- En stor del av informationen som hanteras av vårdpersonal och patienter är administrativ information som tidsbokning och schemaläggning. Mycket av digitaliseringens fördelar kan inhämtas i andra delar av vården än det faktiska patientmötet och på så sätt frigöra tid och resurser. För att fullt ut dra nytta av digitaliseringen måste vi också våga ifrågasätta processer och arbetssätt, inte införa nya system som skapar ineffektiva processer. Rapportering, kvalitetsuppföljning och data för planering är områden som lämpar sig väl för automatisering via digitala system, säger Camilla Björk, Senior Affärsutvecklare inom hälsa.
Om det digitala undret
Det digitala undret är en dokumentärserie gjord av Sopra Steria som undersöker digitaliseringens framfart, dess påverkan på samhället och oss människor. För att få svar på frågor har olika experter och forskare intervjuats. Kolla in Det digitala undret här: https://www.youtube.com/@Detdigitalaundret
