En ny studie av det ugandiska sjukvårdsystemet som kollegor på Karolinska Universitetssjukhuset, Jinja Regional Referral Hospital och Busoga Health Forum utfört visar på stor potential att förbättra barnakutsjukvården.
Studien, som just publicerats i PLOS Global Public Health, visar att riktad utbildning, förbättrade rutiner och arbetsvillkor kan förbättra vårdkvaliteten avsevärt.
En nyligen genomförd studie har identifierat utmaningar i barnakutsjukvården i Busoga-regionen, Uganda. Barnadödligheten under de första fem åren i Uganda är hög: 43 barn av 1000 födda dör innan sin femte födelsedag. Utmaningarna är stora men det finns betydande möjligheter att förbättra vården genom utbildningsinsatser och förbättrade vårdrutiner. Studien rekommenderar bred implementering av WHO-baserade riktlinjer för akut barnsjukvård, Emergency Triage Assessment and Treatment+ (ETAT+), för att minska barnadödligheten och förbättra vårdkvaliteten i Uganda.
– Den stora resursbristen kan vi inte göra något åt, men vi kan ändå bidra till att stärka barnsjukvården genom träningsinsatser med tydliga upprätthållandestrategier, säger Helena Hildenwall, barnläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskningsprojektet är en del av ett samarbete som startade 2021 mellan Region Stockholm i Sverige och Jinja City och Busoga-regionen i Uganda. Projektet hart fått stöd genom ett anslag på sju miljoner kronor från Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD). Samarbetet syftar till att utveckla strategier för att stärka barnsjukvården i Uganda och drivs av Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med Jinja City Council och de två ideella organisationerna Pediatric Health Initiative i Sverige och Busoga Health Forum i Uganda.
Studien visar på stora utmaningar för barnakutsjukvården i Busoga-regionen. Bland de 14 vårdinrättningar som studerats hade endast en fjärdedel tillgång till fullt fungerande ambulanstjänster, vilket allvarligt försvårar snabb behandling av kritiskt sjuka barn. Bristen på grundläggande läkemedel och medicinsk utrustning, såsom syrgas och diagnostiska verktyg, är också utbredd. Dessutom rapporterades en påtaglig underbemanning, där endast fyra av vårdinrättningarna hade tillgång till barnläkare, vilket ytterligare försvårar kvaliteten på den akuta barnsjukvården.
– De allra flesta barn handläggs av sjuksköterskor och så kallade “clinical officers”, som genomgått en östafrikansk snabbutbildning av kliniker, och endast i enstaka fall av läkare. Det understryker behovet att alla personalgrupper ska ha god kännedom och träning i akut omhändertagande, säger Helena Hildenwall, som även är huvudprojektledare för samarbetet.
En av studiens viktigaste slutsatser är att regelbunden utbildning av vårdpersonal har en tydligt positiv effekt på deras förmåga att hantera akuta situationer.
– Här har vi ett tydligt motiv för vårt samarbetsprojekt då vi arbetar just med att all personal som möter svårt sjuka barn ska ha genomgått en utbildning i akut omhändertagande (ETAT+) men också av att bygga upp en struktur för att kontinuerlig fortbildning och rutiner för implementering av nya riktlinjer, säger Helena Hildenwall.
Projektet inkluderar både utbildningsinsatser på plats i Uganda och ett utbyte av vårdpersonal mellan Stockholm och samarbetssjukhusen i Uganda. De ugandiska deltagarna får träna sig i att instruera kollegor i övningar i akut omhändertagande av allvarligt sjuka barn på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.
Studien visar att bättre utbildning och implementering av rutiner för akut omhändertagande och triagering av patienter skulle vara ett resurseffektivt sätt att förbättra barnakutsjukvården i Uganda. Detta, i kombination med långsiktiga utbildningssatsningar och bättre arbetsvillkor visar studien kan leda till en varaktig förbättring av barnakutvården i landet och bidra till att minska barnadödligheten. I det fortsatta samarbetet inom barnakutsjukvårdsprojektet ligger fokus på att bygga kapacitet i Busoga-regionen. Effekten av samarbetet kommer att utvärderas i en upprepad studie.
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.
