Bup Hallands vård under 2025 hade den högsta positiva effekten på barn och ungas psykiska hälsa som verksamheten hittills uppmätt.
– Det känns väldigt glädjande. Framför allt därför att resultaten visar att många barn och ungdomar både mår och fungerar betydligt bättre ett år efter den första kontakten med Bup, säger Markus Andersson, psykolog och forskare vid Bup Halland.
I samtliga mätområden för barnens psykiska hälsa ligger resultaten långt över gränsen för det som brukar beskrivas som ”stor effekt”. I vissa mätpunkter ligger värdet dubbelt så högt, till exempel i hur mycket bättre barnen blir i sin depressivitet och sin sociala ångest efter ett år av Bup Hallands vård. De största förbättringarna ses dock hos de barn och ungdomar som hade den tyngsta psykiatriska problematiken när de sökte vård.
– Det tyder på att specialistvården når de patienter som har störst behov av specialistpsykiatrisk vård. Samtidigt är skillnaderna mellan mottagningarna små, vilket talar för att den höga vårdkvaliteten är väl etablerad i hela verksamheten, säger Markus Andersson.
Över 15 000 familjer intervjuade
Bup Halland följer upp vårdkvaliteten genom strukturerade enkäter med föräldrar och vårdnadshavare. Den första genomförs när barnet söker vård hos Bup och en uppföljande enkät görs ett år senare. Frågorna handlar bland annat om barnets symtom, hur det fungerar i vardagen och dess livssituation.
Sedan enkäterna infördes för mer än 15 år sedan har omkring 80 procent av familjerna som sökt hjälp hos Bup Halland deltagit, mer än 15 000 familjer. Svaren de gett har varit en stark ledstjärna för verksamhetens utvecklingsarbete.
– Om vi vill utveckla vården behöver vi också följa upp resultaten för dem vi behandlar. Det är först när vi vet hur det faktiskt går för våra patienter som vi kan avgöra vilka arbetssätt vi ska fortsätta med och vad vi behöver förändra, säger Markus Andersson.
Lång väntetid gav stora konsekvenser
En av de viktigaste insikterna från de första uppföljningarna var hur stora konsekvenser långa väntetider till behandling kunde få för barn och ungdomar.
– Det blev tydligt att barn kan fara väldigt illa och förlora delar av sin barndom i väntan på att få vård. Det gav oss ett viktigt underlag för att prioritera arbetet med att korta väntetiderna till behandling.
De såg att flaskhalsen låg i omständliga och resurskrävande utredningar. Med den nya statistiken som kompass började Bup Halland i högre grad anpassa omfattningen av de diagnostiska utredningarna efter varje barns behov.
– Alla barn får fortfarande en strukturerad bedömning. Men för vissa är det viktigare att snabbt komma vidare till behandling, medan andra behöver mer omfattande utredning. Genom att anpassa processen efter varje barns behov kunde vi behålla hög diagnostisk kvalitet och samtidigt ge fler barn rätt hjälp i tid.
Ett arbete som aldrig tar slut
De mer flexibla utredningarna är bara ett exempel på en lång rad åtgärder som sporrats i gång av statistiken från enkätsvaren. Det är ett långsiktigt utvecklingsarbete som har lett till dagens rekordhöga vårdeffekt, enligt Markus Andersson. Men han ser det inte som ett kvitto på att arbetet är klart, utan som ett underlag för nästa förbättring.
– När man följer upp resultaten systematiskt på detta sätt ger det oss möjlighet att utveckla verksamheten utifrån faktiska resultat istället för antaganden. På så sätt kan vi successivt förbättra vården för de barn och familjer som söker vår hjälp. Det arbetet blir aldrig färdigt, säger han.
Region Hallands uppdrag är att driva frågor inom hälso- och sjukvård, näringsliv, kultur, miljö, infrastruktur med mera. Vår vision är att Halland ska bli den ’Bästa livsplatsen’. Med det menar vi att Halland ska bli den bästa platsen att bo på, utbilda sig, arbeta och driva företag inom.
