Var femte person som överlever ett hjärtstopp rapporterar problem med insomni efteråt och det finns ett tydligt samband mellan sömnproblemen och annan fysisk och psykisk ohälsa.
Det gör frågor om sömn till ett viktigt verktyg i uppföljningen av överlevares hälsa, visar en ny doktorsavhandling från Linnéuniversitetet.
Varje år drabbas omkring 8 500 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp, ett av de mest akuta och livshotande tillstånd som kan drabba en människa. Samtidigt är kunskapen om hur livet påverkas efteråt begränsad. Patrik Hellströms avhandling i hälsovetenskap presenterar hur överlevare upplever sin hälsa under de två första åren efter händelsen.
Avhandlingen bygger på en enkätstudie med 212 personer som överlevt hjärtstopp. Deltagarna skattade sin hälsa inom flera områden sex månader efter händelsen och följdes därefter upp efter 12 och 24 månader.
Resultaten visar att en klar majoritet av dem som överlevt hjärtstopp hade en god självskattad hälsa under undersökningstiden. Sex månader efter hjärtstoppet rapporterades symtom som trötthet (37%), nedsatt ork (26%), smärta (22%), ångest (18%) och depression (9%).
Långvariga sömnbesvär
Var femte person (20%) rapporterade sömnproblem som motsvarar kriterierna för klinisk insomni. Det handlar om återkommande problem med att somna, att hålla sig sovande under natten och att vakna för tidigt. Siffrorna kan jämföras med befolkningen i stort där omkring tio procent uppskattas lida av insomni.
– Sömnbesvären tycks dessutom vara långvariga. De flesta som upplevde problem efter sex månader hade kvar symtomen under hela uppföljningstiden, säger Patrik Hellström, forskare vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
– Jag överraskades av hur vanligt det är med insomni efter hjärtstopp och hur tydligt sömnproblemen korrelerar med andra fysiska och psykiska besvär i den här gruppen. Man kan nästan förutsäga andra hälsoproblem utifrån hur stora sömnbesvär personerna rapporterar, säger Patrik Hellström.
Rekommenderar uppföljning
Det är inte bara insomni som kvarstår över tid. Avhandlingen visar att personer som upplevde fysiska och psykiska hälsoproblem vid första mätningen ofta hade kvar symtomen efter två år. Utan hjälp blir de här personerna inte bättre, konstaterar Patrik Hellström.
– Resultaten talar för att överlevare efter hjärtstopp bör erbjudas en systematisk uppföljning av både fysisk, psykisk och social hälsa, där sömn är en viktig faktor att följa upp. Detta gör det möjligt att tidigt upptäcka överlevare i behov av stöd eller behandling, säger Patrik Hellström.
Mer information
Patrik Hellström är leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesi och doktor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans avhandling heter ”Självrapporterad hälsa efter hjärtstopp: Insomni som dolt hälsoproblem”
Linnéuniversitetets forskargrupp iCARE specialiserar sig på att förbättra vård och omhändertagande av personer som drabbats av hjärtstopp på eller utanför sjukhus, deras närstående och efterlevande.
