Nya europeiska riktlinjer för omhändertagande av personer med högt blodtryck publiceras nu.
En läkare och forskare vid Umeå universitet, har medverkat i att ta fram de nya riktlinjerna.
Högt blodtryck är ett globalt folkhälsoproblem som kan leda till hjärtkärlsjukdom och för tidig död, men trots det går många med högt blodtryck länge utan att veta om det.
– Förhoppningsvis kan de nya riktlinjerna bidra till att fler får diagnos och behandling. Det gäller inte minst i Sverige där vi är förvånansvärt dåliga på detta, säger Mattias Brunström, biträdande universitetslektor i kardiologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och en av 50 europeiska forskare och läkare bakom de nya europeiska riktlinjerna.
Högt blodtryck är den viktigaste orsaken till hjärtkärlsjukdom och förlorade levnadsår i världen. Det beräknas att globalt kan mer än tio miljoner dödsfall årligen tillskrivas högt blodtryck. I Sverige är blodtryckskontrollen sämre än i många andra västeuropeiska länder. Endast cirka 20 procent av alla svenskar med högt blodtryck lyckas nå behandlingsmålen.
De nya riktlinjerna från Europeiska hypertonisällskapet ESH, European Society of Hypertension, innehåller bland annat uppdaterade rutiner för omhändertagande av personer med högt blodtryck. Nytt är att riktlinjerna specifikt berör olika faser i livet med särskilda rekommendationer för barn och ungdomar, övergången ungdom till vuxen och stort fokus på äldre med individualiserad anpassning av behandlingsrekommendationer utifrån skörhet och samsjuklighet.
Nytt är också ett större fokus på hemblodtrycksmätning för diagnostik och uppföljning, något som underlättas av att blodtrycksmätare för privat bruk har blivit både bättre och mer överkomliga i pris.
Mattias Brunström
– Med tanke på arbetsbelastningen och bemanningssituationen i primärvården idag kan ökad blodtrycksmätning i hemmet få stor betydelse i Sverige för att både upptäcka högt blodtryck och följa upp behandling, något som kan rädda liv, säger Mattias Brunström.
För frågan om när blodtryckssänkande behandling bör sättas in, innebär de nya riktlinjerna inte så stora skillnader mot tidigare. För flertalet gäller att trycket bör behandlas om det systoliska trycket överstiger 140 mm Hg. Dock har man i de nya riktlinjerna slagit fast att den gränsen bör gälla även för personer över 80 år.
