Svenskarna har stora kunskapsluckor om diabetes – kan kosta liv

Många svenskar saknar livsviktig kunskap om diabetes – trots att sjukdomen är en av våra största folksjukdomar.

En ny undersökning från Svenska Diabetesförbundet visar att många svarar fel på frågor där rätt svar kan vara skillnaden mellan liv och död.

Myter och missuppfattningar gör livet med diabetes otryggt, skamfyllt – och i värsta fall farligt. I fredags på Världsdiabetesdagen lyfter förbundet de vanligaste och mest riskfyllda kunskapsluckorna.

– Att så många svarar fel visar hur farligt låg kunskapsnivån är. Rätt information kan rädda liv, säger Wilma Lindquist, kommunikatör på Svenska Diabetesförbundet.

Svenskarna har stora kunskapsluckor om diabetes – kan kosta liv 5 FARLIGA KUNSKAPSLUCKOR:

1. Var fjärde svensk väljer livsfarlig hjälp

Var fjärde svensk (28 %) tror att en okontaktbar person med diabetes behöverinsulin – ett misstag som kan få livshotande konsekvenser.
I själva verket ska man aldrig ge insulin till någon med diabetes som är okontaktbar – då riskerar personen att dö. Den som fått en för stor insulindos och hamnat i koma måste i stället få i sig socker – och det kan handla om minuter. Enkäten visar dessutom att bara fyra av tio tror att diabetes kan bli livshotande så snabbt.

– Missuppfattningen utsätter svenskar med diabetes för livsfara skrämmande ofta. Våra medlemmar vittnar om hur skolpersonal gett insulin till barn med typ 1-diabetes i livshotande situationer, och att även omsorgspersonal gjort samma misstag, säger Wilma Lindquist.

2. De flesta tror att typ 1-diabetes främst drabbar barn – men vuxna drabbas oftast

Två av tre svenskar (64 %) tror att flest personer insjuknar i typ 1-diabetes före 18 års ålder. I gruppen med högst utbildning (universitet och högskola) svarar ännu fler fel (72 %). En vanlig missuppfattning är att typ 1-diabetes är något som bara barn får – när de flesta som insjuknar faktiskt är vuxna. Myten har fäste även inom vården. Vuxna möter ibland läkare som hävdar att deras diabetes inte kan vara typ 1 eftersom de är ”för gamla” – och skickas hem utan livsnödvändigt insulin.

– Vi vet flera fall där personer hamnat på akuten med organskador på grund av den här myten. Du kan få typ 1-diabetes när som helst i livet, säger Wilma Lindquist.

3. Få känner igen tecknet på livshotande blodsockernivå

Tre av tio (31 %) svenskar svarar rätt när de ska välja ett vanligt symtom på farligt lågt blodsocker: att man verkar berusad. Lika många svarar ”Vet inte” på frågan och resten väljer felaktiga alternativ.
En rädsla hos många med diabetes är att omgivningen ska tro att de är oredigt berusade – när de egentligen har farligt lågt blodsocker och behöver akut hjälp. Att bli lämnad ensam för att ”nyktra till”. Eller att tas till polisens fyllecell i stället för till akuten, vilket hänt i flera fall.

– Oavsett om det är din tonårings kompisar som vet det här, kollegorna på AW:n eller polisen, så är det kunskap som kan rädda liv, säger Wilma Lindquist.

4. ”Socker ger diabetes” – en myt som vägrar dö

Var fjärde svensk (23 %) svarar ”Sant” på påståendet att man får diabetes av att äta för mycket socker. Unga (18–34 år) instämmer oftare (35 %).
Typ 1-diabetes: Ingen vet säkert varför kroppen attackerar sig själv och dödar sina insulinceller. Typ 2-diabetes: Delar handlar om livsstil, men bakom utbrottet finns en

rad slumpmässiga faktorer – och en hel del genetik. Övervikt är kopplat till typ 2, men övervikt beror på energiöverskott – oavsett om kalorierna kommer från socker, fett eller annan mat. Socker i sig triggar inte sjukdomen.

– Det här är en stigmatiserande myt. Och den drabbar alla med diabetes – oavsett typ. Barn med typ 1-diabetes möter ännu 2025 fördomen att de orsakat sin sjukdom själva genom att äta godis och glass. Typ 2-diabetes pekas ut som en ”skylla-sig-själv”-diagnos – när sanningen är att det handlar om en komplex sjukdom, inte karaktärsbrist. Fördomar- na gör att många känner skam i stället för stöd, säger Wilma Lindquist.

5. De flesta tror fel om vilken diabetes som är mest ärftlig

Över hälften (52 %) tror att typ 1 är mest ärftligt – hälften så många (26 %) svarar
att typ 2 har tyngst genetiskt arv och resten (22 %) anger ”Vet inte” som svar.
Typ 2-diabetes har starkast ärftlighet. Studier pekar på att om du har en förälder med typ 2-diabetes är din risk att själv få sjukdomen omkring 40 %, och om båda föräldrarna är drabbade kan risken vara upp mot 70 %.

– Har du typ 2-diabetes i familjen är det viktigt att du vet hur du själv kan skydda din hälsa. I enkäten framgår det också att så många som två av fem inte vet att typ 2 är en tyst sjukdom som du kan ha länge utan symtom, säger Wilma Lindquist.

Några andra nyckelinsikter från enkäten:

• Hälften kan skilja på typ 1 och typ 2.
• 1 av 3 tror att blodsocker kan ”ställas in” så att det sedan hålls stabilt.
• 1 av 10 tror att personer med diabetes inte kan äta kakor eller godis.
• De flesta överskattar hur vanligt det är att överviktiga har typ 2-diabetes. • Män vet mindre om diabetes än kvinnor.

Om undersökningen

Genomförd av Novus på uppdrag av Splay One, Svenska Diabetesförbundets kommunika- tionsbyrå. Totalt deltog 1 020 personer i åldern 18–84 år i webbintervjuer under perioden 25 september–1 oktober 2025. Urvalet är representativt för den svenska allmänheten.

Så många svenskar är drabbade

• Drygt en halv miljon svenskar har diabetes.
• 60 000 har typ 1-diabetes, varav 8 700 är barn. Sverige och Finland är de länder i världen där typ 1-diabetes är vanligast.
• 450 000 har konstaterad typ 2-diabetes. Bland dem över 75 år har 10 procent sjukdomen. 150 000–200 000 människor i Sverige misstänks ha oupptäckt typ 2-diabetes.