Virtuell patient (VP) är en interaktiv webbplattform där användaren får träna sig på att ställa kliniskt relevanta frågor.
I ett nytt samarbetsprojekt mellan Högskolan i Skövde, Karolinska Institutet och Stockholms Universitet kommer en VP rörande våld i nära relation att användas i utbildningssyfte.
Våld i nära relationer är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som hela 7 procent av vuxna i Sverige har blivit utsatta för.
Inom vården kan tidig upptäckt, gott bemötande och rätt stöd vara avgörande i mötet med patienter som utsatts för våld i nära relation. Detta är något sjuksköterskestudenter från Högskolan i Skövde får lära sig i mötet med Sveriges första virtuella patient inom utbildning om våld i nära relation.
– Syftet med att använda en virtuell patient i utbildningen är att studenter och vårdpersonal ska kunna öva på komplexa patientinterventioner i en säker miljö, säger Joachim Eckerström PhD, Post-doc, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, som varit med och tagit fram utbildningen.
Under pandemin har efterfrågan på digitala utbildningar ökat. Två forskare som kikat närmare på detta är Rajna Knez, adjungerad lektor i hälsovetenskap vid Högskolan i Skövde och Karolina Sörman, PhD, forskare och verksamhetsutvecklare på Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Tillsammans med kollegor från ett nationellt nätverk har de i ett vetenskapligt projekt utvärderat uppfattningar om digitala ST-läkarkurser i psykiatri. Detta samarbete och också Högskolans nya forskarutbildning Hälsa i det digitala samhället utgjorde en bra utgångspunkt för utvärdering av den nya digitala utbildningen om våld i nära relationer med en VP.
Träning med virtuell patient
Ett kursmål i kursen ”Omvårdnad vid ohälsa och sjukdom II” är att varje student ska kunna beskriva innebörden av fysisk och psykisk ohälsa i samband med våld i nära relationer. För att uppnå kursmålen ingår tre moment: digital utbildning, träna med virtuell patient samt ett seminarium med gruppdiskussioner.
– Studenterna får träna på att ställa frågor till en patient som är utsatt för våld i hemmet och i seminarium får de reflektera och diskutera med varandra. Efter kursen har studenterna en bred kunskap i ämnet. Studenterna har förmedlat att de tycker att momenten varit väldigt lärorika och att de inte hade med sig kunskapen sedan tidigare, berättar Madeleine Ljudvåg, kursansvarig för Omvårdnad vid ohälsa och sjukdom II vid Högskolan i Skövde.
Bättre förståelse för våld i när relationer
I utbildningen loggar studenterna in på en interaktiv webbplattform där de får träffa patienten via inspelade videosekvenser. I dagsläget finns två olika spår – en anpassad för psykiatrin, och en för primärvården. De virtuella patienterna har olika bakgrund och kan ge en nyanserad bild av symptomen, vilket är svårt att uppnå med andra utbildningsmetoder. Här får studenterna möjlighet att i en säker miljö ställa rätt frågor, resonera kring åtgärder inom grupp, och sedan och hänvisa vidare till rätt instans. Studenterna har möjlighet att pausa utbildningsmomentet om det skulle bli för känslomässigt tungt, och studenthälsan finns som ett stöd för studenterna om behovet finns.
– Studenterna upplevde det positivt att få återkoppling på vad de gjorde bra och mindre bra under samtalet med den virtuella patienten. Med dessa moment säkerställer vi att studenterna är förberedda på samtalet om våld i nära relationer när de träffar patienter, säger Madeleine.
Nytt forskningssamarbete
Med ett nytt forskningssamarbete mellan Högskolan i Skövde, Karolinska institutet och Stockholms universitet rörande den virtuella patienten, kommer gruppen att utföra en multicenterstudie för att bland annat utvärdera användarvänlighet av VP och studenternas kunskapsnivå efter träning med VP i utbildningen. Syftet med dessa studier är att utvärdera VP som pedagogisk utbildningsmodell i olika läromiljöer. Detta kommer att utgöra kunskapsbas för att kunna utveckla fler virtuella patienter.
Forskningen drivs av Karolina Sörman och Joachim Eckerström, vid Centrum för psykiatriforskning i Stockholm. Från Högskolan i Skövde deltar Rajna Knez, Sophie Mårtensson och Margaretha Larsson i forskningsamarbetet.
