Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi.
Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.
Neuroblastom (NB) uppstår i det sympatiska nervsystemet och är den vanligaste solida barncancern utanför kraniet, med en hög grad av variation som sträcker sig från spontan tillbakagång till dödlig utgång trots intensiv behandling. Den viktigaste genen som kan ge upphov till en tumörcell förstärks i en stor andel av högriskfallen, varav mindre än 50 % överlever.
Sjukdomen har olika ansikten; en del tumörer mognar ut av sig själva, en del svarar bra på behandling medan andra är dödliga trots intensiv behandling. Som i andra tumörer hos barn, så har man funnit få återkommande mutationer i neuroblastom.
Måltavlor för behandling
I andra cancerformer har det s.k. splitsningsmaskineriet (då gener ger upphov till proteiner) visat sig vara av betydelse för tumörens utveckling, men dess betydelse i neuroblastom är inte klarlagd.
Foto: Mattias Pettersson
– Vi kommer att undersöka splitsningsmaskineriets betydelse för neuroblastom, och om det är en behandlingsbar aspekt av sjukdomen, säger Johan Holmberg.
– Vi ska använda en ny sekvenseringsmetod som bättre kan kartlägga effekterna av att förhindra splitsning i NB. Förutom att öka kunskapen om grundläggande mekanismer, hoppas vi även kunna specificera vilka aspekter av splitsningsmaskineriet som kan utgöra måltavlor för behandling.
Vilken roll spelar HIF2a?
HIF2a har beskrivits som en onkogen (gen som kan orsaka en cancercell) för neuroblastom, något som projektets preliminära data ifrågasätter. Oavsett vad som visar sig vara riktigt, så är ett mål för forskargruppen att klarlägga HIF2a:s roll.
– Vi hoppas kunna avgöra om HIF2a verkligen fungerar som en onkogen i neuroblastom, eller om den har andra funktioner och då inte bör komma på tal som måltavla i kliniken, säger Johan Holmberg.
