År 2021 insjuknade 973 barn i Sverige i den obotliga sjukdomen typ 1-diabetes.
Det är mer än en tioprocentig ökning, eller hundra fler barn än året innan, visar Nationella Diabetesregistrets årsrapport 2022.
–Varje enskilt barn som drabbas av denna livshotande och obotliga sjukdom är en tragedi för de drabbade och deras familjer, säger Barndiabetesfondens generalsekreterare Åsa Soelberg.
Antalet insjuknade barn i typ 1-diabetes, upp till 17 år, har generellt stigit de senaste åren. 2018 insjuknade till exempel 806 barn i Sverige. År 2021 insjuknade 979. Sverige är ett av de länder som har högst förekomst av typ 1-diabetes i världen. Även med hänsyn tagen till befolkningstillväxt ökar insjuknandet i typ 1-diabetes. Karin Åkesson, ordförande för expertgruppen barndiabetesvården, Nationella Diabetesregistret och styrelseledamot i Barndiabetesfonden säger:
– Ja, om vi tittar på de senaste tio åren, så ser vi en viss ökning i incidens, alltså ett ökat antal insjuknade per hundratusen. Men vi kan inte uttala oss om vad det kan bero på, för det vet vi inte.
Åsa Soelberg säger:
– Vi måste öka stödet till den livsviktiga forskningen. Det är endast genom forskning som vi kan få fram ett botemedel mot denna svåra sjukdom.
Nästan hälften insjuknar under livshotande omständigheter
Nästan hälften av de minsta barnen, 0–2 år, har utvecklat ketoacidos när de diagnostiseras med typ 1-diabetes (år 2021). Ketoacidos, eller syraförgiftnng är ett livsfarligt tillstånd som kan inträffa vid bristfällig insulinproduktion.
– Antalet barn med ketoacidos vid diagnos av typ 1-diabetes har tyvärr också ökat de senaste åren, säger Åsa Soelberg. Det är livsavgörande att vi ökar kunskapen om sjukdomen. Inga barn ska ha utvecklat ketoacidos och behöva intensivvård för att det hos allmänheten och inom vården finns för lite kunskap om typ 1-diabetes.
Karin Åkesson säger:
– Vi behöver förnya vår information till sjukvården, barnhälsovården och befolkningen i stort om vilka symptomen på diabetes är och när man ska söka vård, för målet är att ingen som kommer till vården med nydebuterad typ 1-diabetes ska ha utvecklat ketoacidos. Det är viktigt att kunna tolka symtomen tidigare.
Idag lever mer än 58 000 personer, barn och vuxna med typ 1-diabetes i Sverige.
– Kunskapen om typ 1-diabetes måste ökas hos allmänheten, vården och skolan, för att fler personer ska få vård i tid. Men framför allt måste vi öka stödet till den livsviktiga forskningen – för att en dag kunna bota typ 1-diabetes, säger Åsa Soelberg.
