Forskare vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer.
I antikroppen har forskarna lyckats förena tre olika funktioner, som tillsammans kraftigt förstärker T-cellers effekt på cancertumören. Studien publiceras i Nature communications.
Forskarna har utvecklat en unik typ av antikropp som både målsöker, levererar ett paket i form av ett läkemedel via själva antikroppen och samtidigt aktiverar immunsystemet (”3 i 1 design”) för individanpassade immunterapibehandlingar.
– I snart 15 år har vi forskat på precisionsmedicin, och hur vi med antikroppar kan påverka ett viktigt nyckelprotein (CD40) i immunförsvaret. Nu kan vi visa att vår nya antikroppsmetod fungerar som precisionsmedicin för cancer säger Sara Mangsbo, professor vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet som tillsammans med Johan Rockberg, professor vi Kungliga Tekniska Högskolan är studiens huvudförfattare.
Läkemedlet styr om immunsystemet för att det ska hitta rätt och målsöka specifika mutationer och genförändringar som bara finns hos cancercellerna, så kallade neoantigen. Det sker genom att den nya antikroppen både levererar det unika tumörspecifika materialet direkt till en speciell typ av immuncell och samtidigt stimulerar denna cell som då får en kapacitet att kraftigt förbättra T-cellssvaret mot tumören.
Resultaten visar att metoden fungerar på flera sätt. Dels ger den aktivering av rätt typ av immunceller i mänskliga blodprover, dels visas i djurmodeller att möss som får behandlingen förlänger överlevnaden och i högre doser också räddar mössen från cancer och att metoden är säkrare än tidigare cancerbehandlingar som forskarna har studerat.
Skräddarsydda precisionsläkemedel kan vara både kostsamma och ta tid att ta fram.
– Fördelen med vårt läkemedel är att det går lätt att tillverka i större skala men kan ändå med lätthet anpassas helt för patientens sjukdom eller specifika tumör. Läkemedlet består av två delar som kombineras, en målsökande bispecifikantikropp – som kan produceras i stor mängd i förväg – och en personlig peptid-del – som produceras snabbt syntetiskt i liten skala för en önskad cancerform. Både sett till produktionskostnad och den korta tid det tar att skräddarsy en peptid för en ny tumör ökar tillgängligheten och bör göra det snabbare för patienter att gå från diagnos till behandling, säger Johan Rockberg, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Målet med studien har varit att kunna etablera en mer flexibel, snabbare och säkrare behandling mot cancer än de behandlingar som finns i dag. Studien har redan visat att metoden har potential att skräddarsys för varje patient och därigenom stärka immunförsvaret mot cancer. Nästa steg är att med den färdig optimerade produktionsprocessen tillverka läkemedelskandidaten för fortsatta säkerhetsstudier och därefter starta kliniska studier på människor.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.