För att möta en del behov som finns inom äldreomsorgen kan användningen av servicerobotar underlätta det dagliga livet för bland annat äldre, anhöriga och vård- och omsorgspersonal.
Christine Gustafsson, universitetslektor i vårdvetenskap. Foto: Birgitta Johansson, MDH.
Forskare vid MDH ska undersöka hur den allmänna kännedomen om denna form av välfärdsteknologi kan öka och hur kunskapsnivån kan höjas för att bland annat underlätta introduktion, användning, lärande samt implementering.
– Människor har olika tankar och inställning till robotar, ofta utifrån en kulturell aspekt. I Tyskland är en vanlig bild en monsterrobot, i Sverige ser man industriroboten som tar våra jobb och i Japan är roboten en hjälte som räddar världen. Inom vården används idag robotar som på många sätt kan underlätta och avlasta. Vi har robotkatten Justocat som ökar livskvaliteten och underlättar vårdarnas arbete, serviceroboten Pepper som kan guida och informera samt robotar som hämtar och plockar upp saker, säger Christine Gustafsson, projektledare och vårdforskare vid MDH.
Projektet Orient startar i april 2018 och pågår i två år. Genom intervjuer, fältstudier och enkäter ska forskarna vid MDH undersöka vilka attityder, tankar och allmän kunskapsbild det finns hos äldre, deras anhöriga, vård- och omsorgspersonal, organisationer och beslutsfattare. Samma projekt görs även parallellt av forskare i Tyskland och i Finland.
– Kärnan i projektet är samverkan, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och det är fantastiskt roligt att få vara med och bidra till att utveckla välfärdsteknikområdet utifrån användarnas perspektiv. Vår förhoppning är att utbyta kunskap länderna emellan och tillsammans utveckla nya modeller och teorier samt att öka kännedomen hos användare av välfärdsteknik och därmed ge bättre möjligheter till förlängt oberoende hos äldre som behöver hjälp och stöd i sin vardag, säger Christine Gustafsson.
Projektet är en fortsättning av den pågående forskningen om hjälpmedel och välfärdsteknik i tre dimensioner (HV3D), som bedrivs inom ramen för Samhällskontraktet. I Sverige finansieras Orient-projektet av Forte. Den övergripande finansieringen för samtliga länder omfattar totalt cirka sex miljoner kronor och kommer från The Joint Programming Initiative (JPI).
