Den svenska hälsoexporten uppgick till 139 miljarder kronor under 2022.
Det är en ökning med 39 procent jämfört med föregående år.
Det framgår av Hälsoexportbarometern, som stiftelsen Swecare publicerar i samband med regeringens EU-konferens om precisionsmedicin den 26–27 juni.
Samtidigt varnar Swecare för att kommande EU-lagstiftning kan bromsa den europeiska konkurrenskraften när det gäller läkemedel.
Värdet av den svenska hälsoexporten har mer än fördubblats de senaste tio åren, och läkemedel utgör nu sju procent av den totala svenska exporten. Det framgår av Hälsoexportbarometern, Swecares årliga kartläggning av svensk hälsoexport. Uppgifterna baseras på siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. I verkligheten är den svenska hälsoexporten större än så, eftersom dessa siffror enbart avser läkemedel.
– Hälsoexporten bidrar till hälsa runt om i världen och är avgörande för Sveriges sysselsättning och välstånd. Hälsa är numera en av Sveriges största exportkategorier, klart större än traditionella svenska exportgrenar som skogsprodukter och järn- och stålprodukter, säger Maria Helling, vd på Swecare.
Den 26–27 juni står Sverige värd för en konferens som lockar ledare från hela Europa till Stockholm och Karolinska Institutet. Konferensen är en del av Sveriges EU-ordförandeskap och fokuserar på så kallad precisionsmedicin, alltså vård som skräddarsys individuellt utifrån bland annat genetiska faktorer.
Samtidigt innebär ett nytt förslag från EU-kommissionen att den så kallade dataskyddstiden minskas med två år till åtta år. Dataskyddstiden är den tid då ett läkemedelsföretag har ensamrätt till försäljning av ett nytt läkemedel. I Swecares Hälsoexportbarometer vittnar hälsoföretagen om att förslaget kan få negativa konsekvenser för exporten framöver.
Läkemedelsproduktion.
– Det är oroande att EU-kommissionen föreslår en försämring av dataskyddstiden. Det urholkar möjligheterna för läkemedelsföretag att finansiera sin forskning och riskerar att flytta viktig verksamhet utanför EU:s gränser, säger Maria Helling.
