Det finns en enorm potential för den svenska life science-branschen att växa och bidra till bättre hälsa över hela världen.
Regeringen måste ge prioritet åt konkurrensstärkande åtgärder, skriver företrädare för AstraZeneca, Elekta, Lif, Swedish Medtech och SwedenBIO i en debattartikel i Dagens industri.
Den här veckan avslutas Sveriges halvår av EU-ordförandeskap med en av de mest framtidsinriktade aktiviteterna, en tvådagarskonferens på hög nivå om hur avancerad precisionsmedicin kan utvecklas och bli tillgänglig för Europas patienter.
Sverige har all anledning att vara en stolt arrangör av EU-mötet. Vi är i dag ett av de ledande medlemsländerna inom life science, och branschen växer stadigt. Men med alla möjligheter följer stora utmaningar. Europa under ett antal år tappat gentemot främst USA. På läkemedelsområdet låg EU och USA för tio år sedan jämsides vad gäller forskningsinvesteringar, i dag är de årliga investeringarna i USA minst 25 miljarder euro högre än inom EU. Samma negativa trend finns för kliniska läkemedelsprövningar, vilket leder till försenad tillgång till viktiga behandlingar för patienter i Europa.
Därför är det mycket allvarligt att EU-lagstiftning pekar i fel riktning. EU:s nya medicintekniska direktiv syftade till ökad patientsäkerhet och ökad kvalitet, men resultatet har framför allt blivit kraftigt förlängda tidsramar för certifiering av nya produkter. Mindre medicinteknikföretag har fått allt svårare att ta innovationer till marknaden, med sämre tillgång för patienter som följd. Inom läkemedelsområdet lade EU-kommissionen i april fram ett omfattande förslag till ny läkemedelslagstiftning, med syften att öka tillgången till nya läkemedel i medlemsländerna och att ge incitament till forskningsinvesteringar. Men lagförslaget leder fel. I stället riskerar försämrade immateriella rättigheter att Europa på sikt blir en världsdel där nya läkemedel inte forskas fram och utvecklas, utan endast konsumeras. Det är en mycket allvarlig utveckling för Europas patienter.
Vi är övertygade om att regeringen ser samma potential och samma utmaningar som vi gör. Regeringen bör ge prioritet till åtgärder som kan bidra till att stärka sektorn. Några av dessa är:
• Sedan tidigare finns en nationell strategi och ett life science-kontor på plats. Regeringen behöver nu peka ut den fortsatta vägen och skapa förutsättningar för nära samverkan mellan företag, offentliga aktörer och politiska beslutsfattare. Det behövs mer politisk handlingskraft, tydliga mål och resurser i genomförandet av konkurrensstärkande åtgärder.
• Sverige ska fortsätta stå upp för immateriella rättigheter i förhandlingar kring EU-kommissionens förslag till ny läkemedelslagstiftning. Vi bör kroka arm med andra starka life science-nationer som Danmark, Tyskland, Frankrike och Italien. Målen bör vara jämlik och snabb tillgång till viktiga behandlingar för Europas patienter, och samtidigt säkra att Europa är fortsatt attraktivt för forskningsinvesteringar.
Forskare arbetar
• Regeringen lyfter fram stark svensk konkurrens i Tidö-avtalet och som fokusområde för ordförandeskapet. Just nu genomförs en översyn av befintliga export- och handelsstrategier av regeringen. För att stärka life science-sektorns globala konkurrenskraft och erbjuda långsiktigt hållbara lösningar på existerande och nya marknader är det viktigt att inkludera hälso- och sjukvård som en tydlig del i dessa strategier. Detta gäller inte minst pågående ambition att närmare samordna utvecklingsbistånd och handel.
• I det fortsatta arbetet med den medicintekniska förordningen säkerställa att medicintekniska innovationer kan nå patienter snabbt samt att medicintekniska företag har förutsättningar att bedriva FoU i Sverige och inom EU.
Per Alfredsson, vd AstraZeneca AB
Gustaf Salford, koncernchef Elekta
Malin Parkler, ordförande Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Åsa Ardesjö, ordförande Swedish Medtech
Lotta Ljungqvist, ordförande SwedenBIO
