[KUNSKAPSSAMARBETE] Snabba framsteg inom datorkraft har lett till fenomenala genombrott inom AI, tillsammans med ökad datatillgång och nya algoritmer.
Enligt McKinsey planerar 92 % av företagen att öka sina investeringar i AI under de kommande tre åren. Dessutom förväntas AI-marknaden växa med en årlig tillväxttakt på 33,83 % fram till år 2033.
Detta ”nya paradigm” har öppnat enorma möjligheter att förändra samhällen, regeringar och ekonomiska system. Det är dock avgörande att hantera de medföljande riskerna samtidigt som demokratiska värderingar upprätthålls och mänskliga rättigheter respekteras.
Låt oss utforska de nuvarande begränsningarna för AI-användning inom EU:s offentliga sektor och granska det regelverk som utformats för att säkerställa ett ansvarsfullt och etiskt användande av AI.
Den Polariserande Debatten om AI
AI är fortfarande ett mycket polariserat ämne. Vissa ser det som en drivkraft för innovation och effektivitet, medan andra uttrycker skepsis gällande integritet, säkerhet och etiska konsekvenser. Enligt en undersökning från EU-kommissionen är 82 % av de tillfrågade oroliga för felanvändning av AI inom offentliga tjänster.
Trots dessa farhågor har AI länge varit integrerat i offentliga tjänster och förbättrat områden som hälso- och sjukvård, brottsbekämpning och offentlig förvaltning. Till exempel förbättrar AI-algoritmer diagnostisk noggrannhet inom vården, förutspår brottsmönster för bättre polisiärt arbete och effektiviserar byråkratiska processer.
Men i takt med att AI utvecklas ökar behovet av striktare reglering. EU leder detta arbete och strävar efter att balansera innovation med skydd av individuella rättigheter. 68 % av européerna förespråkar statliga begränsningar för att skydda arbetstillfällen. Denna åsikt har ökat kraftigt det senaste året, troligen på grund av populära generativa AI-verktyg som ChatGPT — från 58 % år 2022 till 68 % år 2023. I vissa länder har ökningen varit betydande (Sverige +50 %, Storbritannien +40 %).
Att Balansera Innovation och Etik
AI erbjuder lovande möjligheter, genom att automatisera uppgifter så att statligt anställda kan fokusera på strategiskt arbete. Det förbättrar också datadrivet beslutsfattande och effektiviserar offentliga tjänster. Till skillnad från prediktiv analys, som identifierar trender, efterliknar AI mänskligt beslutsfattande.
Men reglering begränsar AI:s roll i beslutsfattande. Sverige kräver till exempel mänsklig övervakning, i linje med EU-lagar som AI-förordningen (AIA) och GDPR, för att säkerställa rättvisa och ansvarstagande.
Även om AI kan modernisera offentliga tjänster väcker det också oro. En rapport från AI Watch, Europeiska kommissionens forskningscentrum, år 2020 lyfte fram dessa begränsningar. EU:s AI-förordning, som trädde i kraft i augusti 2024, sätter strikta riktlinjer för transparens, ansvar och etik för att skydda demokratiska värderingar och individuella rättigheter. Att balansera AI:s fördelar med nödvändiga begränsningar är avgörande för att behålla allmänhetens förtroende.
Följsamhet med Regulatoriska Krav
AI-system klassificeras i fyra risknivåer: minimal, begränsad, hög och förbjuden. Förbjuden AI inkluderar social poängsättning och manipulativa algoritmer. Hög risk-AI är strikt reglerad, medan AI med begränsad risk (t.ex. chattbotar, deepfakes) kräver transparens. AI med minimal risk (t.ex. videospel, spamfilter) är till stor del oreglerad, men kan komma att omfattas av framtida regleringar.
Förbjuden AI inkluderar system som förutspår kriminellt beteende, vilket väcker etiska farhågor kring transparens, säkerhet och diskriminering. AI med hög risk innebär potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter, särskilt inom områden som resehandlingar och asylansökningar.
Transparens och Ansvar
Det är avgörande att redovisa var AI används, vilka datakällor som ligger bakom samt beslutslogiken för att hantera dess begränsningar. Dessutom måste grundliga konsekvensbedömningar göras innan AI implementeras. Dessa bedömningar ska utvärdera risker som integritetsintrång och diskriminering, vilket stödjer den öppenhet som krävs enligt AI-förordningen.
Tillgängliga och väldokumenterade AI-system möjliggör granskning av allmänheten, vilket gör det möjligt för medborgare att bedöma risker och delta i diskussioner — och därmed bidra till mer inkluderande beslutsfattande.
Integritet och Dataskydd
GDPR och dataintegritet är avgörande för att reglera AI, eftersom felaktigheter eller partiskhet kan leda till stora problem. Data måste vara korrekt och skyddas genom anonymisering, pseudonymisering, kryptering och andra säkerhetsåtgärder. AI-system får endast använda nödvändig data, vilket säkerställer ett ansvarsfullt systemarkitektur.
Till exempel kan statliga organisationer använda anonymisering eller pseudonymisering för att säkerställa att enskilda identiteter inte kan spåras. På så sätt kan man upprätthålla GDPR och samtidigt möjliggöra etisk AI-användning.
Etiska Överväganden
Att eliminera diskriminering och partiskhet är grundläggande vid AI-implementering. Detta börjar med noggrann skapande av datamängder, förståelse för datakällor och externa granskningar.
Rättvis behandling är avgörande, eftersom partiskhet kopplad till exempelvis ras, kön eller socioekonomiska faktorer kan få skadliga konsekvenser. Att bygga upp mångsidiga datamängder och träna AI-modeller för att hantera partiskhet säkerställer rättvisa resultat.
Genom att prioritera etiska aspekter kan vi bygga förtroende för AI-teknik och främja rättvisa inom offentliga tjänster.
Avslutande Tankar
När vi går mot en AI-driven framtid är regleringsramverk som EU:s AI-förordning avgörande. Även om AI har potential att förändra offentliga tjänster kräver det noggrann tillsyn för att hantera utmaningar. Transparens, ansvarstagande och etiska regler kan frigöra AI:s potential samtidigt som demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter skyddas.
Policymakare, tekniker och medborgare måste samarbeta för att säkerställa att AI tjänar det allmänna bästa och inte orsakar skada. Genom att prioritera inkludering och rättvisa kan vi bygga ett samhälle som drar nytta av innovation samtidigt som vi bevarar individuella rättigheter och människovärde.
Av Svitlana Blyzniuk, Programansvarig och Chef för Kompetenscentrum för Enterprise Content Management på Sigma Software Group
Artikeln är ett kunskapsamarbete mellan Sigma Software Group och IT Media Group. Sponsrade inlägg och kunskapsamarbeten är en del av IT Media Groups annonserbjudande. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till info@itmediagroup.se
