I dagarna presenterade Socialstyrelsen sin senaste rapport om fosterskador och kromosomavvikelser.
Den visar bland annat att 70 % av alla graviditeter där fostret har Downs syndrom avbröts under 2022.
Svenska Downföreningen välkomnar en respektfull och nyanserad debatt om fosterdiagnostik och dess syfte och kommer fortsätta arbeta för ett samhälle där personer med Downs syndrom ses som fullvärdiga medborgare och får bästa möjliga förutsättningar att leva ett gott liv.
Sedan fosterdiagnostik introducerades i Sverige på 1970-talet så har vi sett betydande förbättringar i levnadsförhållandena för personer med Downs syndrom. I dag är personer med Downs syndrom en självklar del av vår samhällsgemenskap.
Att samhället trots denna positiva utveckling fortsätter lägga stora resurser på att hitta just foster med Downs syndrom är ett utpekande av Downs syndrom som något icke önskvärt. Det är också ett utpekande att blivande föräldrar får frågan om de vill fortsätta sin graviditet när fostret har Downs syndrom, vilket i sig förstärker föreställningen om Downs syndrom som något icke önskvärt.
Svenska Downföreningen fortsätter aktivt att arbeta med kunskapsspridning inom olika delar av samhällsapparaten för att minska de fördomar och den stigmatisering som finns kring personer med Downs syndrom och deras anhöriga. Och självklart reagerar vi starkt på Socialstyrelsens senaste rapport.
Vi anser att samhället och vi som medborgare måste fundera mer över vilka de etiska och moraliska konsekvenserna blir när fosterdiagnostiska metoder förfinas och allt mer går att upptäcka redan i fosterstadiet. Var går gränsen? Och vem är det som bestämmer vad vi letar efter? Nu ser vi, svart på vitt, att antalet födda med just Downs syndrom minskar till följd av fosterdiagnostik. Vad säger det om vilka värden som väger tyngst i vårt samhälle?