Är 70 är det nya 50?
Hur möter vård och samhälle vår tids behov när det kommer till åldrande?
Igår träffades akademi och näringsliv på GoCo Arena för att komma närmare svaren. Hur framtidens äldreomsorg borde se ut, och att bordtennis har en positiv inverkan på både socialt samspel och Parkinsons sjukdom, är några av flera spännande take aways från dagen.
Moderator, Ingmar Skoog, Professor, Chief Physician för centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) vid Göteborgs Universitet, inledde dagen med att lyfta vikten av att analysera åldrandet och att studera vad det faktiskt innebär när 70 nu har blivit det nya 50. Han står själv bakom det ofta citerade ”70 är det nya 50” och har varit med och lett forskningen i H70-studierna, en av Sveriges största populationsstudier. Här har 70-åringar födda vid olika födelseår undersökts och följts kontinuerligt med syftet att kartlägga och studera möjligheterna till förebyggande åtgärder kring åldrandet samt adressera fördomar – hos såväl individ som samhälle.
– Hälsan har förändrats över tid och dagens generation av äldre är både fysiskt och psykiskt starkare än tidigare generationer. Dagens 70-åringar har en fysisk och intellektuell kapacitet likt en 50-åring för 30 år sedan. I takt med detta så måste vi också lära oss mer om just äldre och ställa oss frågan om vad detta innebär för äldrevården – och om den är beredd. Snart flyttar nämligen punkrockarna in på äldreboendena, säger Ingmar Skoog.
I dagens Sverige är var femte invånare 65 år eller äldre och medellivslängden över 80 år för både män och kvinnor. Med en allt större del åldrande befolkning som därtill har en kraftigt förbättrad förmåga jämfört med tidigare generationer, så följer både utmaningar och möjligheter menar Ingmar Skoog.
– Det finns många aspekter av åldrandet att ta hänsyn till men att ta vara på de äldres erfarenhet och kunskap och att individanpassa äldrevården och göra den mer meningsfull. Vi måste börja se på äldrevård på ett nytt sätt och vi måste inse att vi behöver människor i alla åldrar på en arbetsplats. Ju äldre vi blir desto mer olika blir vi också, detta gör även den patientcentrerade vården viktig, fortsätter Ingmar Skoog.
AstraZeneca startade initiativet Health Works just i syfte att patient-centrera vården. Ett initiativ där AstraZeneca tar ett bredare grepp om hälsa bortom läkemedel – från förebyggande undersökning, till diagnostisering, behandling och rehabilitering. Att lyfta patientens röst och förstå att varje människa behöver lyssnas på utifrån deras perspektiv menar Matti Ahlqvist, Executive Director, Göteborgsiten AstraZeneca, är en viktig nyckel för utvecklingen framåt.
– Vi behöver ha ett anpassat tänk och öppna upp för dialog tillsammans med patienten när vi utformar lösningar för framtiden. Att lyssna, lära och förstå varje människa utifrån just deras synvinkel. För att lyckas med detta måste vi också samarbeta. Den gemensamma ambitionen är att utveckla värdefulla lösningar för dagens och morgondagens utmaningar inom hälsa och sjukvård, detta uppnår vi genom att arbeta tillsammans med de människor vars hälsoutmaningar vi vill lösa, säger Matti Ahlqvist.
Dagen fortsatte med intressanta dragningar av både Norlandia, Wellspect HealthCare och Fujirebio Diagnostics som berättade om satsningar inom såväl äldrevård som forskning- och utvecklingsarbete på tarm, blåsa respektive, Alzheimers sjukdom och cancerdiagnostik.
Därefter modererade Mia Ekdal, Head of Relations & Communications, AstraZeneca Health Works en paneldiskussion för att adressera hur vårdgivare och industri kan samarbeta för att hitta fördelaktiga lösningar och affärsmodeller som fungerar i verkligheten.
Conny Mathiesen, Business Area Manager på Norlandia, bekräftade behovet av en alltmer individanpassad äldrevård och menade att den nya generation av äldre i allt högre utsträckning vill kunna leva det liv som man är van vid. Conny Mathiesen påpekade också vikten av en snabbare implementering av den utveckling som sker. Idag kan det ta upp till 17 år innan en ny innovation når 50% av målgruppen, en siffra som talar sitt eget språk.
Dagen gästades också av Anders Johansson, Head of movement disorder section department of Neurology på Karolinska
Universitets Sjukhuset. Utöver sitt ordinarie forskningsarbete har Anders Johansson tagit fram världens första vetenskapliga utvärdering för effekterna av bordtennis vid Parkinsons sjukdom. Ålder är en av riskfaktorerna vid Parkinsons sjukdom. Flera undersökningar har visat att fysisk träning kan vara gynnsamt mot sjukdomen och när det kommer till de potentiella fördelarna med bordtennis finns det flera intressanta parametrar. Sporten ställer höga krav på både snabba rörelser, balans och att kunna tänka taktiskt – faktorer som gör bordtennis särskilt gynnsamt för att motverka Parkinsons.
Dagen till ära fanns också Svenska Bordtennisförbundet på plats för att ge utrymme till kreativitet och lekfullhet. För att uppmana till ökad rörelse ställdes ett pingisbord upp under lunchpausen. Före detta världsmästare och numera förbundskapten för herrlandslaget i bordtennis, Jörgen Persson utmanade till gästspel och bjöd på underhållning. Att bordtennis är en sport som förenar och får människor att samlas runt ett bord är något som också sammanfattar dagens kanske viktigaste take away: Det är när vi tillsammans möts som idéer skapas, innovationer tar form och lösningar på framtida utmaningar ser dagens ljus.
