Förra året tog 1505 människor i Sverige sina liv, och förändrade många andras i grunden.
Nästan varannan har känt någon som tagit sitt liv och fler än var tionde har upplevt ett självmord inom familjen. Det visar en ny undersökning från Suicide Zero.
Trots att det är ett stort trauma att förlora en anhörig i självmord är det ofta slumpen som avgör om man som efterlevande får stöd eller inte.
Idag är det den internationella suicidpreventiva dagen, instiftat av Världshälsoorganisationen (WHO) för att uppmärksamma arbetet med att förhindra självmord. Runt om i landet anordnas seminarier och ljusmanifestationer till minne av alla som dött i självmord. Dagen är också till för att uppmärksamma de många människor som varje år får beskedet att någon de känner tagit sitt liv.
— Förra året tog 1505 människor i Sverige sina liv. Bakom siffrorna i statistiken finns jobbarkompisar, bästa vänner, älskade partners och familj. Varje självmord påverkar ett stort antal människor – nästan varannan av oss har känt någon som har tagit sitt liv, säger Rickard Bracken, generalsekreterare för organisationen Suicide Zero.
Enligt en undersökning som Suicide Zero har genomfört uppger nära häften av befolkningen att de personligen har känt någon som begått självmord. Fler än var tionde har upplevt ett självmord inom familjen.
— Det är ett stort trauma att förlora en närstående i självmord och det finns risk att själv utveckla psykisk ohälsa och få självmordstankar. Trots det är det fortfarande ofta slumpen, eller var du bor, som avgör om du som efterlevande får stöd eller inte. Ett utvecklat efterlevandestöd är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet och något vi vill lyfta extra mycket idag, säger Rickard Bracken.
I hälso- och sjukvårdslagen finns ett särskilt ansvar för att stödja barn som förlorat en närstående i självmord, men det saknas liknande skrivningar för vuxna. Bara omkring en tredjedel av Sveriges kommuner uppgav i en enkät från Folkhälsomyndigheten år 2019 att de har någon form av rutin för akut krisomhändertagande av efterlevande till suicid. Hur stödet ser ut varierar. På de flesta håll i landet saknas ett organiserat samarbete som gör det möjligt att tidigt erbjuda ett psykosocialt stöd till de som mist någon i självmord.
— I bästa fall bor man i en kommun som har ett upparbetat krisstöd för efterlevande i någon form. På vissa orter har SPES och kyrkan stödverksamhet, på andra håll saknas även det. Om man haft kontakt med en psykiatrisk vårdenhet kanske efterlevandestöd erbjuds, men det är inte säkert. Ofta är det upp till den efterlevande familjen att själva söka efter den hjälp, information och stöd som finns, vilket givetvis är helt oacceptabelt, säger Rickard Bracken.
Ett bra stöd till efterlevande – som förebygger risk för psykisk ohälsa och självmord hos den drabbade – kräver ett organiserat samarbete mellan kommun, region, polis och ideella organisationer. Det behövs också mer kunskap om hur akuta krisstöd för efterlevande ska utformas och ett klargörande om var ansvaret ligger.
FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE 2021
- Under 2021 tog 1505 personer sina liv i Sverige. Det är en ökning med 64 personer jämfört med året innan.
- Cirka 70 procent av alla som tar sitt liv är män. 2021 dog 1058 män i självmord jämfört med 447 kvinnor.
- Den högsta andelen döda i självmord fanns liksom tidigare år bland män som var 85 år eller äldre.
- Jämfört med 2020 ökar självmorden för män i åldern 20–39 år, från 317 till 348.
- De senaste decennierna har självmorden gått ner för många grupper, med undantag för unga i åldern 15–24 år.
Källa: Socialstyrelsen/Dödsorsaksregistret
