God och nära allergivård – Ett förhållningssätt med utgångspunkt i varje individs behov
I början av november arrangerade ALK ett webinar med temat God och nära allergivård där Christer Janson, professor och överläkare vid lung- och allergimottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Anna Nergårdh, överläkare och tidigare regeringens särskilda utredare i ”Samordnad utveckling för god och nära vård” samtalade.
Under webinaret berördes ämnen som vad God och nära vård innebär, varför allergivården är ett bra exempel och vilka förbättringsmöjligheter som finns inom området.
God och nära vård
Regeringen fattade 2017 beslut om att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utifrån analys stötta regioner och berörda myndigheter i arbetet mot en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso-och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen valde namnet ”Samordnad utveckling för god och nära vård”. Utifrån utredningens namnval kom God och nära vård att bli ett samlingsnamn på de uppsatta mål för den omställning som ska ske inom hälso- och sjukvården. Det handlar om att vården ska organiseras och samverkas för att ta utgångspunkt i patientens behov och förutsättningar.
God och nära vård handlar om förändringar inom hälso- och sjukvården för att bedriva effektiv vård utifrån befolkningens förväntningar och behov. Begreppet är ett förhållningssätt och syftar till ökad samverkan och en gemensam målbild, menar Anna Nergårdh.
Allergivården ett bra exempel
Allergivården är ett område som lämpar sig väl för en nära vård och där det också finns stor potential till förbättring, menar både Anna och Christer. Allergivården är idag ojämlik i flera aspekter. Det saknas nationella riktlinjer, vilket gör att det finns stora regionala skillnader i hur man behandlar och följer upp allergiska patienter. SIFO-undersökningen ”Pollenmätning 2021” som gjorts på uppdrag av Astma-och allergiförbundet visar att varannan pollenallergisk patient har besvär trots att de använder symptomlindrande läkemedel. Många personer med besvärande symptom som inte lindras av symptomlindrande läkemedel är kvalificerade för allergivaccinationsbehandling men få får behandlingen. Christer Janson menar att de stora regionala och lokala skillnaderna inom allergiområdet delvis förklaras med brister i tillgänglighet samt vägledning av exempelvis specialister i allergologi. Idag handlar det mycket om vilken kunskap och vilket intresse det finns på de olika vårdcentralerna. Detta hade nationella riktlinjer kunnat hjälpa till att förbättra, menar Christer.
Potential till förbättring
Allergi kostar Sverige omkring 13 miljarder kronor per år. Då innefattas kostnader som sjukfrånvaro, sjuknärvaro, vårdbesök och läkemedel. De reformer som sker inom temat God och nära vård ger stor potential till förbättringar inom allergiområdet. Det är idag ett större politiskt intresse för allergi där flera motioner innehåller förslag om hur allergivården kan utvecklas. Christer Janson menar också att man har stora möjligheter med de digitala lösningar som finns idag. De digitala verktygen kan dels användas för allergispecialister att vägleda kollegor i primärvården, och dels för att effektivisera vården.