Johannes Blom, chef för verksamhetsområde Kirurgi på Södersjukhuset har beviljats drygt sju miljoner kronor över tre år från Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Region Stockholm för utvärdering och individanpassning av allmän screening för tjock- och ändtarmscancer.
Vad är bakgrunden till forskningsprojektet?
Tjock- och ändtarmscancer är tredje vanligaste cancerformen i Sverige, näst vanligast för både män och kvinnor efter prostata- respektive bröstcancer. Drygt 6 500 nya fall diagnostiseras årligen och cirka en tredjedel av de sjuka dör av sjukdomen. Med folkhälsoundersökning (screening) för blod i avföringen kan man identifiera personer med ökad risk och erbjuda dem undersökning med tarmkikare (koloskopi) för att hitta cancern tidigt när den fortfarande är botbar. Vissa förstadier (polyper) till cancern blöder och genom att ta bort polyperna vid undersökningen kan screeningprogrammet också minska insjuknandet i tjock- och ändtarmscancer i befolkningen.
Kan du beskriva vad forskningsprojektet handlar om?
Stockholm-Gotland startade 2008 ett screeningprogram där 60-70 åringar bjuds in vartannat år till screening. Vi ska utvärdera om screeningen minskar dödligheten i tjock- och ändtarmscancer i befolkningen. Totalt kommer cirka 400 000 personer att ingå i utvärderingen.
Johannes Blom
Vi ska också undersöka vilka typer av tarmbakterier som finns hos deltagarna för att analysera sambandet mellan tarmbakterier och cancerrisk. Med informationen om tarmbakterierna, men också till exempel mängden blod i avföringstestet, fynd vid koloskopin, ålder, kön, hereditet och svar på en livsstilsenkät ska vi sedan bygga en matematisk modell för att bedöma hur stor risk en enskild individ har att utveckla tjock- och ändtarmscancer i framtiden.
Vad hoppas du kunna uppnå med din forskning?
Resultaten är viktiga för att se om de screeningprogram som nu startar runt om i Sverige och även i resten av världen har den effekt på minskad död som vi hoppas.
Med en modell för att bedöma individuell risk att utveckla tjock- och ändtarmscancer kommer potentiellt onödig uppföljning att kunna undvikas för individer med mycket liten risk, samtidigt som vi kan förebygga cancern bland dem med störst risk. Vi får en betydande minskning av undersökningar för tusentals screeningdeltagare och ett bättre utnyttjande av våra sjukvårdsresurser. Våra resultat kommer att vara relevanta för miljontals screeningdeltagare runt om i världen.
