E-cigaretten framhålls ofta som ett verktyg för att sluta röka.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Men en ny studie som finansierats av Hjärt-Lungfonden, och är den största i sitt slag, tyder på att e-cigaretter snarare fungerar som inkörsport till rökning bland unga. Dessutom verkar det finnas ett samband mellan e-cigarettbruk och luftvägssymtom.
– Vår forskning visar att e-cigaretter är något som många rökare lägger till, snarare än något som ersätter vanliga cigaretter. Samtidigt tyder mycket på att allt fler ungdomar börjar med e-cigaretter för att sedan gå över till vanliga cigaretter. Sannolikt leder därför e-cigaretter till fler rökare, säger Linnéa Hedman, forskare vid OLIN-studierna och docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.
Cigaretter är den största riskfaktorn för hjärt-, kärl- och lungsjukdom i Sverige. Varje år beräknas rökning orsaka cirka 3 500 dödsfall i hjärt-kärlsjukdom och 2 300 dödsfall i kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Personer som röker ett paket om dagen löper 10 gånger större risk att drabbas av KOL jämfört med ickerökare.
E-cigaretter lyfts ofta fram som en lösning på problemet, men Linnéa Hedmans forskning pekar alltså på motsatsen. Nästa steg blir att studera hur e-cigaretter påverkar hälsan långsiktigt. I studien identifieras en koppling mellan e-cigarettbruk och luftvägssymtom, men det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om orsak och verkan.
– Konsekvenserna av rökning är fortsatt stora i Sverige idag. Forskning visar att mer kan göras för att förhindra att ungdomar börjar röka. Höjd tobaksskatt har bevisat positiv effekt. Vi hoppas också att Linneas forskning ska leda till hårdare lagstiftning. Det är till exempel anmärkningsvärt att e-cigaretter får säljas med fruktsmak, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Hjärt-Lungfonden finansierar ett flertal forskningsprojekt som syftar till att utreda rökningens effekter på hälsan. Pågående studier undersöker exempelvis hur tobaksrök påverkar utvecklingen av metabolt syndrom, det vill säga allvarliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom såsom förhöjda blodsocker- och kolesterolvärden, förhöjt blodtryck och övervikt/fetma.
