”Långt svårare att komma igång med välfärdsteknologi än man tror”

Mobila larm med GPS eller appar som stödjer patienter.

Det är exempel på välfärdsteknologi inom vård och omsorg som ska öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för personer med funktionsnedsättning eller äldre. Att införa detta är inte alltid problemfritt. Högskolan Väst deltar i ett forskningsprojekt som vill förbättra införandet.

– I en förstudie lärde vi oss att det är långt svårare att komma igång med välfärdsteknologi än du tror, trots att teknikerna och verktygen utvecklas, säger Ann Svensson, projektledare på Institutionen för ekonomi och IT på Högskolan Väst.

Följden av detta blir att tekniken inte används i så särskilt stor utsträckning. Det kan handla om att börja använda tekniken som en del i den ordinarie verksamheten och att det behöver finnas kunskap och kompetens samt infrastruktur som stödjer den.

Projektet ”eTeam för välfärdsteknologi – organisering, införande och användning av välfärdsteknologi inom kommunal vård och omsorg” har precis avslutat den inledande delen. Där har fokus legat på inventering av kommunernas hinder och möjligheter samt kompetensbehov för införandet av välfärdsteknologi/digitalisering på bred front. Här har också kartläggning, analys och videreutvecklning av behov, organisering, beslutsvägar och riktlinjer skett.

Norska och svenska kommuner

Tre workshops har genomförts med syfte att sammanföra deltagare från kommunerna kring gränsen tillsammans med företagare, projektdeltagare och forskare. Här har kommunerna Halden, Nye Indre Östfold, samt Moss och Rygge deltagit från norska sidan och från Sverige har Dals Ed, Sotenäs Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, samt Göteborgs stad deltagit. Resultatet av den inledande delen visar exempelvis på vikten av att:

  • Förankra beslut hus politiker och ledare.
  • Att arbeta såväl ”bottom-up” som ”top-down” är ett måste för att kunna genomföra förändringsarbetet.
  • Att arbeta i team med flera professioner involverade är kritiskt för att lyckas och för att få engagemang i personalgrupper
  • Att ha fokus på att ta del av erfarenheter. Här framfördes förslag på att skapa ett ”projektbibliotek” där såväl lyckosamma såsom mer problematiska erfarenheter kan samlas digitalt som ett stöd för införandet av välfärdsteknologi/digitalisering (Studenter på Högskolan Väst har tagit fram en enkel prototyp.)

Digitala signeringslistor och testbädd

Nu är det dags för genomförandet av den fortsatta delen i projektet. Där stödjer och följer forskarna kommunernas arbete med att vidareutveckla den teknologiska innovationsförmågan både för att ta i bruk teknologin och för att arbeta på nya sätt. Några exempel på insatser som studeras är:

  • Vänersborgs kommun. Där följer och utvärderar projektet, med fokus på personalens erfarenheter, införandet av digitala signeringslistor för utdelning av medicin. Enkäter har skickats ut till cirka 100 anställda som arbetar där digitala signeringslistor har införts. Resultatsammanställning av denna enkät pågår.
  • Trollhättans Stad. Forskare utvärderar det arbete som staden genomför i förberedelserna för att skapa en testbädd. Testbädden ska införas vid en avdelning på Källstorpsgården, där såväl brukare, anhöriga samt personalens identifierade behov av digitalisering och ny teknik kan testas i verklig miljö.
  • Det planeras att projektet ska följa och stötta norska kommuner i processer som är relaterade till innovation när det gäller införande av teknologi och nya arbetssätt.