Ett brett samarbete är nödvändigt när Nationella läkemedelslistan skapas.
– För att Nationella läkemedelslistan ska bli verklighet måste alla inblandade parter samarbeta. Vi ska därför ha nära dialog och löpande samarbete med de som berörs, säger Peter Alvinsson, chef för avdelningen e-hälsotjänster på eHälsomyndigheten.
Det är också viktigt att vården och apoteken tillsammans med sina systemleverantörer tidigt börjar arbetet med att ansluta sina system till läkemedelslistan. Det visar den fördjupade förstudie som eHälsomyndigheten nu har lämnat till regeringen.
Under arbetet med den fördjupade förstudien om Nationella läkemedelslistan har eHälsomyndigheten bland annat arbetat tillsammans med flera landstingsrepresentanter för att analysera de behov som hälso- och sjukvårdspersonal har.
– För att Nationella läkemedelslistan ska bli verklighet måste alla inblandade parter samarbeta. Vi ska därför ha nära dialog och löpande samarbete med de som berörs av läkemedelslistan, hela vägen fram till den 1 juni 2022 då alla aktörer ska ha anslutit sig, säger Peter Alvinsson, chef för avdelningen e-hälsotjänster på eHälsomyndigheten.
eHälsomyndigheten har under den fördjupade förstudien också etablerat ett samarbetsforum med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SKL/Inera, som på strategisk nivå ska planera för införandet av Nationella läkemedelslistan.
Referensgrupper ska också formas med representanter för patienter, vård- och apotekspersonal samt systemleverantörer.
Tidsplan med två faser
I den fördjupade förstudien finns en övergripande tidsplan med två faser som beskriver arbetet om eHälsomyndigheten får uppdraget att bygga upp Nationella läkemedelslistan. I den första fasen som sträcker sig fram till den 1 juni 2020 tar eHälsomyndigheten fram en lösning för Nationella läkemedelslistan. Andra fasen pågår till den 1 juni 2022 och är en övergångsperiod då vård- och apoteksaktörer ska ansluta sina system till läkemedelslistan.
– I den fördjupade förstudien trycker vi på vikten av tidiga förberedelser för att ansluta till Nationella läkemedelslistan. Om systemleverantörerna inte startar sin utveckling i tid finns det en risk att vård och apotek inte hinner driftsätta sina system innan övergångsperioden är slut, säger Peter Alvinsson.
Ökad patientsäkerhet
I Nationella läkemedelslistan ska det inledningsvis finnas information om vilka läkemedel som skrivits ut till en person på recept och vilka läkemedel personen hämtat ut på apotek. Informationen samlas på ett ställe, oavsett vem som skrivit ut receptet eller vilket apotek läkemedlet hämtats ut på.
– Tack vare Nationella läkemedelslistan får hälso- och sjukvård, apotek och patient tillgång till information om patientens läkemedelsbehandling. Det ökar patientsäkerheten och leder till en bättre läkemedelsanvändning. Exempelvis blir det enklare att undvika skadliga kombinationer av läkemedel. Samtidigt minskar risken för överförskrivning och felaktig förskrivning av narkotiska läkemedel, säger Peter Alvinsson.
På sikt kan det bli möjligt att komplettera informationen med de läkemedel som hälso- och sjukvården ger direkt till patienten.
– När vi nu bygger upp Nationella läkemedelslistan tar vi höjd för att systemet ska kunna omfatta fler uppgifter. Det kan vara information om vaccinationer eller läkemedel som patienten själv införskaffat, säger Peter Alvinsson.
Den 1 mars lämnade regeringen lagrådsremissen för ny lag om nationell läkemedelslista, som ska ersätta lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Efter lagrådets granskning ska lagförslaget behandlas av riksdagen.
