Minskad stress för vårdpersonal med talad journalföring
Hem UNDERSÖKNING Minskad stress för vårdpersonal med talad journalföring

Minskad stress för vårdpersonal med talad journalföring

Publicerat av: Redaktionen

När läkare och sjuksköterskor får arbeta på toppen av sin kompetens minskar stress och tillfredsställelse på jobbet ökar, menar Jesper Hessius, medicinskt ansvarig på Nuance och specialistläkare i internmedicin.

Belastningen på vården har fortsatt att öka sedan pandemin startade för drygt två år sedan.

En global undersökning som HIMSS* utförde 2021 visar att av de 400 läkarna och sjuksköterskorna som deltog i studien, uppgav 88 procent att de hade symptom på utmattning.

– Det vi ser nu är att den ökade arbetsbelastningen och stresskänslan fortsätter. Covid-19 finns kvar och den uppskjutna vården ska samtidigt betas av, säger Jesper Hessius.

Flera undersökningar har gjorts på hur vårdpersonalen mår och har mått sedan pandemin slog till. Över hälften av Vårdförbundets medlemmar uppger i en studie 2021*** att de överväger att lämna yrket. I augusti i år publicerade Läkarförbundet sin arbetsmiljöenkät** som visade att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket, på grund av arbetsbelastning.

Att frigöra tid för vårdpersonal att återhämta sig och få kompetensutveckling är avgörande för att få behålla personal med rätt kompetens i sjukvården, menar Jesper Hessius. HIMSS undersökning visar även att 82 procent av de tillfrågade läkarna och 73 procent av sjuksköterskorna upplever de administrativa arbetsuppgifterna som mest stressande.
– Många i vården behöver skjuta upp administrationen till den tiden där de borde få tid att återhämta sig. Man får helt enkelt jobba in pausen. Det blir inte hållbart.

Taligenkänning automatiserar och frigör tid

Den administrativa bördan för vårdpersonal kan minska med smarta verktyg. Nuance taligenkänningslösning Dragon Medical One gör det möjligt för vårdpersonal att använda rösten för att både förenkla och förbättra  journalföringen.  Journalen blir färdigställd och tillgänglig i journalsystemet samma ögonblick som den dikteras med en tal-till-textfunktion. Med hjälp av enkla, röststyrda steg-för-steg kommando och autotexter kan vårdpersonal ytterligare automatisera sin journalföring.

– All personal i vården som journalför, men som inte har tillgång till medicinsk sekreterare, får en snabb och påtaglig avlastning när taligenkänning införs, säger Jesper Hessius. – När vi införde taligenkänning på akutmottagning på sjukhuset i Västerås märkte jag hur viktigt det är att även förändra arbetssätt, för att få full potential när ett nytt verktyg som taligenkänning införs, fortsätter han. Med justerade nya rutiner kan man åstadkomma en enorm skillnad i arbetsbörda i vården. När t ex medicinska sekreterare får frigjord tid tack vare mindre transkriptionsarbete kan de istället överta andra administrativa arbetsuppgifter som exempelvis bokain och kalla patienter, arbetsuppgifter som idag ofta utförs av vårdutbildad personal.

Minskad stress för vårdpersonal med talad journalföring

Jesper Hessius

Journalanteckningar tillgängliga direkt

Hur snabbt en journalanteckning blir tillgänglig i journalsystemet är viktigt, t ex när en läkarkollega på en annan vårdenhet ska ta över ansvaret för patienten och enkelt hitta den senaste vårdinformationen. – Med taligenkänning får andra vårdenheter tillgång till all information direkt, vilket ger en högre patientsäkerhet och bidrar även till en minskad stress för mig som läkare, menar Jesper. En stor fördel för patienten, är att hen kan få tillgång till journalen direkt via 1177 och därmed få större inblick och delaktighet i sin vård.

– Utan taligenkänning och med transkription av ljudfiler från läkare till medicinska sekreterare kan det ta upp till 2-3 veckor, innan en anteckning eller ett diktat från ett patientmöte finns inskrivet i journalen och blir delbar med patienten, säger Jesper Hessius.

Den administrativa bördan är stor i sjukvården, men det finns större problem än så, säger Hessius som ser detta i sin vardag som läkare vid medicinkliniken i Västerås. Han menar att effekterna av en åldrande befolkning, personalbrist och minskade resurser är tydligt.

– Efterfrågan och behov av vård är större än det finns händer i vården och den kliniska vardagen för vårdpersonalen måste därför bli mer hållbar, säger Jesper Hessius. Vi behöver fler digitala stöd som avlastar och inte belastar oss mer!

 

*Studien “Overload to Burnout. What Clinicians Think” 2021, utförd av HIMSS på uppdrag av Nuance

** Läkarförbundets arbetsmiljöenkät, Augusti 2022 https://slf.se/app/uploads/2022/08/arbetsmiljo-enkat2022-del1.pdf

*** Vårdförbundets arbetsmiljörapport 2022 https://www.vardforbundet.se/contentassets/72292c2ff26847228f36d876236745ae/yrken-for-livet-kraver-battre-villkor-arbetsmiljorapport2022.pdf

 

Av Hanna Brodda

 

 

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>