Från utveckling av vaccin till kartläggning av virus, utan tekniken hade världen inte överlevt de två senaste pandemiåren.
Detsamma gäller sjukvårdens utveckling i allt från att hantera långa vårdköer till implementering av elektroniska hälsojournaler.
Allt baseras på ett och samma underlag – patientdata.
EU satsar på att utveckla sjukvården och under 2022 har EU4Health work programme tilldelats en budget på 835 miljoner euro varav 77 miljoner euro ska riktas till just digitala investeringar. Syftet är att skapa bättre utbyte av data mellan medlemsländerna, bland annat av elektroniska hälsojournaler, genomikdata och data från patientregister.
För att ge satsningen lite perspektiv – 30 procent av världens lagrade data består av hälsodata. Varje enskild patient genererar i genomsnitt 80 megabyte årligen enbart i form av elektroniska hälsojournaler. Många av oss har under de senaste åren fått läkarkonsultationer eller diagnoser via våra mobiltelefoner. Och med allt fler smarttelefoner, -klockor och -armband är data och hälsa numera väldigt sammanlänkat.
Situationen för medicinsk data är förändrad
Förtroendet för hur vården tar hand om vår data är mycket högre än jämfört med förtroendet för exempelvis detaljhandelns eller bankers datahantering. Detta beror troligtvis på att vi som patienter är villiga att lämna den information som krävs för att bota eller motverka ett problem. Detta förblir fallet trots allvarliga dataintrång såsom WannaCry-attacken 2017 som påverkade över en tredjedel av NHS enheter (National Health Service) i England och Wales. Faktum är att under 2021 rapporterades i genomsnitt 1,95 dataintrång på 500 eller fler patientrapporter in dagligen.
I VMwares rapport Digital Frontier visar det sig att över hälften (56 procent) av patienterna känner sig bekväma eller positiva till medicinska konsultationer över videosamtal vid första mötet. Rapporten visar även att patienter är positiva till digitala lösningar både för att lösa och motverka problem. 46 procent av patienterna har hellre en högkvalificerad läkare som genomför en operation på distans än en mindre kvalificerad läkare som genomför operationen på plats. Samtidigt uppger 61 procent att de gärna använder sensorer och realtidsövervakning av en familjemedlem för att kunna förutsäga när de behöver medicinsk hjälp.
När det kommer till sjukvården är det tydligt att inställningen till data förändrats. När vi inser vilka fördelar som finns att hämta med hjälp av tekniken, förstår man dock också hur mycket mer som behöver utvecklas för att skapa ett fungerande system.
Data och information – vårt bästa försvar
Kombinationen av att teknik ständigt är närvarande och det faktum att äldre generationer ger oss en viss inblick i framtidens hälsa innebär att data och information faktiskt är vårt bästa försvar för den framtida folkhälsan. Alzheimers är ett exempel där flera drabbas, antingen direkt eller indirekt vilket har lett till en större vilja hos befolkningen att lämna in data i syfte att hitta ett botemedel.
Hur vi tar oss vidare härifrån är det viktiga. Genom att öka den tekniska utrustningen inom sjukvården minskar vi samtidigt bördan för, och behovet av människor i många av vårdens tidskrävande processer. Men i sjukvården kommer det i de flesta fall inte handla om att ersätta människor med robotar, utan snarare om att utrusta människorna med bättre teknik.
Danmark är i framkant
Danmarks Tekniska Universitet (DTU) är ledande inom biovetenskapligforskning och har en av Nordens mest kraftfulla datorer som möjliggör banbrytande forskning. För några år sedan lanserades superdatorn Computerome som används för forskning, elektronisk journallagring och analys av individuella patienter. Tidigt uppstod problem med höga underhållskostnader och uppstartstider där professionell IT-personal manuellt behövde göra mycket tidsödande underhållsarbete. Därför har DTU valt att uppdatera datorn till en mer modern molnbaserad lösning med hjälp av VMware.
Den uppdaterade datorn fungerar som ett virtuellt privat moln i ett säkert och segmenterat nätverk där DTU nu snabbt kan skala om sin verksamhet och köra flera olika processer med olika inställningar samtidigt, något som var omöjligt i det förra systemet. Den nya superdatorn används för att analysera data och mönster för att göra cancerbehandlingar och operationer mer förutsägbara. En stor framgång är att systemet kan analysera och jämföra tiotusentals patientjournaler samtidigt för att avgöra det bästa behandlingssättet för varje ny cancerpatient.
Sjukvårdens utveckling är beroende av att verksamheter lyckas förvalta värdet i data och förvandla den till kunskap samt veta hur den ska lagras, delas och skyddas. Detta kommer att ge oss möjligheter för att utveckla potentiella botemedel och behandlingar för alla typer av sjukdomar och utmaningar.
Anders Lidman, Sverigechef, VMware
