I våras samlades prover in från 2 149 medarbetare på Danderyds sjukhus, där 19 procent visades ha antikroppar mot SARS-CoV-2 (COVID-19).
Foto: Ludvig Kostyál
Nu har fas 2 av studien genomförts där 92 procent av gruppen åter har lämnat blodprov. Resultatet visar att av de 405 som hade antikroppar i våras, har 82 procent kvar mätbara nivåer efter minst fyra månader.
− COMMUNITY-studien ger en unik bild över hur länge en tidigare COVID-19-sjuk individ behåller sina antikroppar. Det här är personer som varit sjuka någon gång mellan januari och april och vi kan nu konstatera att en majoritet behåller sina antikroppar mot SARS-CoV-2 och därmed högst sannolikt fortfarande är immuna mot COVID-19. Eftersom vi har ett begränsat kunskapsläge om immunitet efter COVID-19, är dessa resultat ett viktigt steg på vägen, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och huvudansvarig forskare vid Danderyds sjukhus.
− Vi ser att durationen av antikroppar är sammankopplat med vissa symptom såsom andningsbesvär och feber. Vad sjunkande antikroppsnivåer har för klinisk betydelse för den enskilde är fortfarande för tidigt att svara på. Troligtvis finns det, trots detta, en kvarstående immunitet via så kallade minnesceller, säger Sebastian Havervall, biträdande överläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand i projektet.
− Vi kommer nu också mer i detalj att kunna studera nivåerna av antikroppar riktade mot de olika delarna av virusets proteiner, som vi har haft med i analysen. Det blir väldigt intressant att se hur det kan kopplas till graden och längden på olika symptom, som har funnits hos de personer som har antikroppar, säger Peter Nilsson professor i proteomik på KTH och SciLifeLab.
COMMUNITY-studien fortsätter
Nu fortsätter COMMUNITY-studien och närmast ska T-cellernas minne och antikropparnas neutraliseringsförmåga undersökas. Bland annat kommer studiedeltagare med låga respektive höga antikroppsnivåer jämföras med en grupp som varit högexponerade på arbetet och i hemmet, men ändå inte utvecklat antikroppar.
− Genom att fortsatt följa denna grupp, och även analysera antikropparnas förmåga att neutralisera viruset, kommer vi att få ytterligare information om hur immunförsvaret reagerar på lång sikt och i förlängningen även hur ett vaccin kan skapa långvarig immunitet, säger Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik vid KTH.
− Det blir mycket intressant att få information om T-cellernas minne kan kopplas till till exponering, symptom eller olika antikroppsnivåer. I och med att vi fortfarande inte har en heltäckande bild av immuniteten vid COVID-19, vill vi fortsätta följa denna unika grupp och vi planerar löpande provtagningar under minst ett år framöver, säger Charlotte Thålin.
