Personer som en gång har fått se ultraljudsbilder på sina förkalkade halskärl lever sedan sundare och minskar risken för hjärtkärlsjukdomar.
Det visar en studie vid Umeå universitet med 3500 deltagare som nu har följts upp efter tre år.
– Att lägga om livsföring och medicinera rätt för att undvika hjärtkärlsjukdom är ytterst en fråga om liv och död. Därför är det glädjande att konstatera att en så relativt enkel åtgärd som att se bilder på sina egna halskärl har en påtaglig effekt över tid, säger Ulf Näslund, professor i kardiologi vid Umeå universitet.
Mer än 3 500 västerbottningar som har genomgått Västerbottens hälsoundersökningar har också deltagit i en av världens största randomiserade kontrollerade studier av visuell information om risk för hjärtkärlsjukdom, Vipviza – Västerbotten Intervention Programme Visualization of Atherosclerosis.
Hälften av deltagarna fick ett brev med bild och grafik i färg från en ultraljudsundersökning av sina halskärl avseende åderförkalkning. De fick även information om att åderförkalkning kan bromsas eller till med gå tillbaka med förebyggande åtgärder samt ett uppföljande telefonsamtal med en sjuksköterska. Den andra hälften av deltagarna utgjorde kontrollgrupp och fick bara de rekommendationer och förebyggande behandlingar av hjärtkärlsjukdom som alla får inom ramen för Västerbottens hälsoundersökningar.
Det har tidigare gått att se positiva resultat i interventionsgruppen, det vill säga de som fick se bilder av sina åderförkalkade halskärl. Det kunde dock befaras att de positiva effekterna skulle klinga av med tiden, vartefter minnesbilden förbleknade. Det är ett vanligt problem när det gäller förebyggande behandling, att motivationen till att följa råd är kortvarig och att man lätt faller tillbaka till gamla vanor. Men vid en uppföljande studie efter tre år framgår det nu att deltagarna i interventionsgruppen fortfarande har lägre riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom än kontrollgruppen.
De som hade fått se ultraljudsresultatet har efter tre år alltjämt både hälsosammare levnadsvanor med mindre bukomfång och bättre inställd medicinering med bland annat blodfettssänkande medicin än kontrollgruppen. Resultaten tyder också på att de röker mindre och har lägre blodtryck.
– Unikt med studien är att den inte fokuserar på nya läkemedel eller behandlingar, utan på det stora problemet, nämligen dåligföljsamhet bland läkare och patienter till riktlinjer om hälsofrämjande levnadsvanor och förebyggande läkemedelsbehandlingar som var och en är mycket effektiva och billiga, förutsatt att de följs, säger Ulf Näslund.
