Forskningssamarbetet mellan Bioservo Technologies, Aleris Rehab Station Stockholm, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan går nu in en aktiv fas med den första patienten inkluderad.
Syftet med pilotstudien är att undersöka om användning av ett mjukt aktivt exoskelett kan mildra effekterna av en stroke och i förlängningen förkorta rehabiliteringstiden.
Som tidigare kommunicerats ingår Bioservo Technologies i ett forskningssamarbete tillsammans med Aleris Rehab Station Stockholm, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan.
Syftet med samarbetet är att genomföra en pilotstudie för att undersöka om användning av ett mjukt aktivt exoskelett, i form av en greppförstärkande handske, kan påverka neurofysiologiskt aktiva områden i den motoriska delen av hjärnan.
Genom att mäta hjärnaktiviteten, hjälp av magnetkamera (fMRI) och funktionell nära infraröd spektroskopi (fNIRS), under tiden försökspersonerna greppar kring ett objekt med och utan handsken kan forskargruppen undersöka huruvida användning av handsken påverkar närliggande områden till det skadade området i hjärnan efter stroke. Hypotesen är att med hjälp av ett mjukt aktivt exoskelett kunna aktivera omgivande frisk vävnad och därmed mildra effekten av hjärnskadan.
Annika Rydgård och Märit
Årligen drabbas ca. 12,2 miljoner människor världen över av stroke (1,1 miljoner i EU). Det är världens tredje ledande orsak till dödsfall och funktionshinder, och 101 miljoner människor lever med dess efterverkningar (9,5 miljoner i EU). I Europa förväntas en ökning med 35 % fram till 2040, vilket resulterar i 44 % ökning av den ekonomiska bördan på sjukvården och samhället eftersom upp till 90 % av de överlevande utvecklar funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad som kräver individuell terapi.1,2,3,4
Annika Rydgård, Bioservo Technologies projektledare för studien säger ”Vi har en väldigt stor samlad kompetens inom forskargruppen och på Bioservo. Det finns en stark motivation till att gemensamt bidra till framtidens strokebehandling och vi är tacksamma för att Märit vill vara med i studien.”
“Det var jättekul att få vara med och få en inblick i forskningen. Det var nästan ärofyllt att få delta. Jag blev inte nämnvärt trött av att utföra programmet i MR-kameran.”, säger Märit, den första deltagaren i projektet.
