Är det många svenskar som skaffar antibiotika utan recept och vad driver deras beteende när så sker?
Svaren är viktiga för hanteringen av antibiotikaresistens, som är en svår utmaning för all sjukvård.
Praktiska filosofer och statsvetare vid Göteborgs universitet har gjort en större studie som visar svenskars erfarenhet av och inställning till att skaffa antibiotika utan recept.
Forskarna är knutna till Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe, vid Göteborgs universitet. Deras studie har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos ONE.
En huvudidé för att få bukt på problemen och bromsa utvecklingen av resistenta bakterier är att begränsa användningen av antibiotika. Därför försöker sjukvården begränsa förskrivningen och läkare uppmuntras att vara restriktiva med att skriva recept för antibiotika. Samtidigt finns många vägar för människor att få tag i antibiotika utan recept, till exempel vid utlandsresor, via utländska kontakter eller online-apotek som kringgår nationella regler.
– Först gjorde vi en mindre pilotstudie där 18 procent av de svarande angav att de skaffat och 16 procent kunde tänka sig att skaffa antibiotika utan recept, vilket var mycket illavarslande. Motiveringen var ofta att de var missnöjda med eller inte kände förtroende för vården, säger Christian Munthe som lett studien i samarbete med Erik Malmqvist och Björn Rönnerstrand.
Få forskningsstudier gjorda
Gruppen fann få publiceringar om ämnet, det mesta handlade om närliggande fenomen och om läkemedel i allmänhet. Men ingen studie undersökte frågeställningen specifikt för antibiotika, eller vad som förklarar att en del människor kringgår samhällets regler som ska kontrollera antibiotikaanvändning.
– Därför gick vi vidare med en stor studie med hjälp av SOM-institutets Medborgarpanel, där flera tusen personer som utgör ett mer representativt urval för hela befolkningen ingick, och där vi kunde undersöka hypotesen att förtroende för vården spelar en viktig roll för det här fenomenet, säger Christian Munthe.
Christian Munthe
Ett av huvudresultaten var att andelen svenskar som skaffat eller vill skaffa antibiotika utan recept är lägre än i pilotstudien. Samtidigt är det nästan dubbelt så många, knappt 5 procent av de tillfrågade, som är villiga att göra detta i framtiden jämfört med de som rapporterar att de gjort det (2,3 procent). Det andra huvudresultatet är att förtroende för vården, eller brist på förtroende, slog ut alla andra potentiella förklaringsfaktorer, som utbildningsnivå och oro för den egna hälsan.
Åtgärder behövs
– Eftersom vi vet att förtroende för vården varierar stort mellan länder, så ger vårt resultat starka skäl för länder med lägre förtroendesiffror än nordiska länder att se över situationen och sätta in åtgärder om det visar sig att många människor skaffar antibiotika utan recept.
Forskargruppen menar att även vi i Sverige har anledning att bevaka denna fråga i ljuset av hur många som är villiga att i framtiden skaffa antibiotika utan recept.
– Det är också viktigt att tänka på behovet att vårda och stärka förtroendet för vården när man utformar strategier för att begränsa antibiotikaanvändningen, säger Christian Munthe.
