Life Science kan visa vägen

När Sveriges ekonomi startar om efter coronapandemin bör Life Science vara en given sektor för en storsatsning.

Life Science kan visa vägen 1Och regeringen vet redan vad som behöver göras. Nationell strategi och samordnare finns på plats, men nu behöver vi öka takten, skriver Anders Blanck, vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen.

De ekonomiska perspektiven under pandemin har skiftat. I dag gäller omstart Sverige – hur kan maskineriet dras igång igen, hur får vi åter tillväxt, hur får vi stopp på varsel och får sysselsättningen att börja återhämta sig.

Men i dag vet vi inte när denna omstart kan inledas. Den bransch jag företräder jobbar bokstavligen dygnet runt med att få fram läkemedel som kan rädda livet på svårt sjuka i covid-19, och vacciner som kan förebygga smittan. Det har sedan årsskiftet skett en kraftsamling inom medicinsk forskning och utveckling utan motstycke, och idag sker många och nära samarbeten mellan läkemedelsföretag för att hitta en medicinsk lösning på krisen.

I väntan på de medicinska lösningarna är omstartsdebatten oerhört viktig. Vi måste fundera över vad som långsiktigt präglar en modern framåtlutad nation. Vilka är framtidsbranscherna, vad är vi bra på i Sverige, vilka utbildningar behövs, hur klarar vi jobben, hur ökar vi de utländska investeringarna? Ett av svaren på frågorna är innovation, i bred mening.

För en tid sedan publicerade EU-kommissionen rapporten European Innovation Scoreboard 2020 som återigen pekade ut Sverige som innovationsledande bland de 27 medlemsländerna och ytterligare tio länder, bland dem Storbritannien och Norge. EU konstaterar i rapporten att forskning och innovation utgör en väsentlig del av EUs samordnade svar på coronakrisen, men också att innovation under lång tid varit helt central för ekonomisk framgång. Två tredjedelar av Europas ekonomiska tillväxt de senaste decennierna har drivits av innovation.

För en avancerad ekonomi och välfärdsstat som Sverige måste Life Science utgöra en självklar framtidsbransch i de vägval som omstartsdebatten leder fram till. Life Science-sektorn – bestående av företag inom läkemedel, medicinteknik, bioteknik och e-hälsa – är som ett koncentrat av vårt lands styrkor: de stora investeringarna i forskning och utveckling, det nära samarbetet med akademisk forskning, de många innovativa småföretagen och de stora globala koncernerna, den högutbildade personalen, den betydande exporten och skatteintäkterna. Potentialen är enorm om Sverige förmår göra rätt satsningar som stimulerar till ytterligare tillväxt i en redan stark sektor.

Läkemedelsbranschen har utgjort ett draglok i svensk ekonomi under coronapandemin. Läkemedelsexporten ökade med 35 procent under första kvartalet i år, vilket givetvis kan hänföras till ökade globala vårdbehov. Men vi har haft en positiv trend för läkemedelsexporten under en längre tid. 2019 exporterades läkemedel för 107 miljarder kronor, och näst efter papper utgör läkemedel det varuslag som bidrar mest till Sveriges positiva handelsnetto gentemot omvärlden.

Vad kan Sverige då göra för att stimulera fortsatt tillväxt inom Life Science-sektorn generellt och läkemedelsbranschen specifikt? Den frågan är delvis redan besvarad. Vid årsskiftet beslutade regeringen om en nationell strategi för Life Science med målet att Sverige ska vara en ledande Life Science-nation. Nu behöver vi gå från ord till handling:

1.Storsatsning på medicinsk forskning. I höst kommer regeringens långsiktiga forsknings- och innovationsproposition. Den måste visa att Sverige menar allvar med visionen om att vara en ledande Life Science-nation. Vi måste bygga ett sammanhållet och starkt forsknings- och innovationssystem där akademi, hälso- och sjukvård och Life Science-företag jobbar tillsammans. Vi måste säkerställa att våra ledande forskningsinfrastrukturer är tillgängliga för samarbete med Life Science-företagen och det behövs insatser för att tydligare och snabbare integrera forskning och innovation i hälso- och sjukvården. Med stark samverkan finns förutsättningar att skapa ett nationellt Life Science-kluster i internationell toppklass.

2.Hälsodata och digitalisering. I Life Science-strategin är utveckling inom hälsodata ett centralt område. Det är bra. Idag sker utvecklingen inom Real World Data, artificiell intelligens och digitalisering mycket snabbt. Sverige måste kraftsamla inom hälsodataområdet med fokus på att tillgängliggöra data och skapa nytta. Det handlar om att se till att genomföra redan utredda lagförslag, och systematiskt undanröja de hinder som fortfarande finns för att använda hälso- och vårddata för forskning och innovation.

3.Avancerade läkemedel (ATMP). Det pågår en medicinsk revolution där vi genom avancerade cell- och genterapier går från att behandla symtom på sjukdom till att helt bota svårt kroniskt sjuka. Potentialen är enorm, och Sverige bör vara ett föregångsland för införande av dessa behandlingar i hälso- och sjukvården.

Sverige behöver en nationell satsning för att på bred front implementera ATMP och ta tillvara potentialen som ATMP har i en omstart av hälso- och sjukvården för att hantera såväl vård- som forskningsskuld efter pandemin. Vi måste öka patientnyttan genom att ge tidig tillgång till nya innovativa behandlingar och samtidigt attrahera företagens investeringar inom området.

4.Kliniska läkemedelsprövningar. Antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar måste öka. Vi har tyvärr haft en negativ trend under de senaste åren, och vi har tappat konkurrenskraft jämfört med andra länder. Trenden måste vändas genom att skapa en infrastruktur för framtidens prövningar och genom incitament för att både stimulera hälso- och sjukvården att delta i prövningar och attrahera företagen att förlägga prövningar i Sverige. Här behöver vissa redan utredda ändringar i lagstiftningen snabbt genomföras och vi måste säkerställa att myndighetsvillkor och -processer är internationellt konkurrenskraftiga.

5.Produktion. Sverige har i dag ett fåtal riktigt stora tillverkande Life Science-företag inom läkemedel och medicinteknik. Det handlar om högteknologisk och komplicerad produktion med stora behov av högutbildad arbetskraft. Med närheten till medicinsk forskning, och våra stabila förutsättningar i samhället, finns stor potential till tillväxt, export och skatteintäkter om vi har väl avvägda ekonomiska incitament och tillgång på kompetenta medarbetare. Avdragsmöjligheterna för forskning och utveckling bör förbättras, och utformningen av expertskatten måste vara internationellt konkurrenskraftig.

Life Science bör vara en given nyckelsektor i en omstart för Sverige. Potentialen är enorm om vi ökar takten och förmår göra rätt satsningar som stimulerar till ytterligare tillväxt i en redan stark sektor.