“Nu börjar vi se ljuset i tunneln – men vi är inte där än”

Även om vi börjar kunna se ljuset i tunneln så kommer vi framöver ha en tillvaro som i mycket fortfarande är starkt påverkat av coronaviruset.

Johan Brun följer den pågående coronapandemin och reflekterar varje vecka i en krönika över kunskapsläget.

Ett succesivt förbättrat immunologiskt skydd kommer att minska smittsamheten, men SARS-CoV-2 kommer att återkomma i skov, förhoppningsvisi allt snällare muterade varianter.

Statsepidemiolog Anders Tegnell vågade i veckan förutspå att vi sannolikt är förbi den värsta perioden och att det syns tydligast i Stockholmsregionen.

Men Folkhälsomyndigheten påminner samtidigt om att denna utveckling förutsätter att vi fortsätter på den inslagna vägen – med återhållsamhet i sociala kontakter och ett rimligt avstånd vid möten med personer utanför det egna hushållet.

Med en successiv nedgång i antalet intensivvårdade och döda i de flesta av Europas länder och samma tendens i Stockholm, ser det ändå ut som vi kan se fram emot sommaren med viss tillförsikt. Men var och hur vi kan tillbringa semestern är fortfarande oklart.

D-vitamin och nikotin

Det är fortfarande oklart varför de flesta infekterade med SARS-CoV-2 får mycket milda eller inga symtom alls och varför andra riskerar en mycket svårare sjukdomsbild. Nyligen har det publicerats uppgifter om en möjlig koppling till D-vitamin. Ett stort antal studier har under de senaste åren kunnat konstatera att D-vitamin har en skyddande effekt mot alla former av övre luftvägsinfektioner. Under den pågående coronapandemin har forskare i några små och inte säkert konklusiva studier tyckt sig se ett samband mellan höga D-vitaminnivåer och ett bättre utfall. Men man ska var mycket försiktig innan man fastställer en tydlig kausalitet.

Ett annat inspel som fick många att höja på ögonbrynen var teorin att nikotin skulle kunna ha en skyddande effekt. Franska forskare hade noterat att rökare var underrepresenterade bland covid-19-vårdade patienter. Samma tankar har förts fram av en grekisk forskargrupp i tidskriften Science och av kinesiska forskare i New England Journal of Medicine. Men man ska vara medveten om att dessa fynd skulle kunna förklaras av helt andra orsaker och att nikotinets eventuella effekt på coronavirusets möjlighet att fästa på ACE2-receptorn är mycket spekulativ och kräver kompletterande forskning för att fastställas. En studie i Frankrike ska nu testa värdet av behandling med nikotinplåster.

Remdesivir

Mycket har skrivits senaste veckan om resultaten från studier med det antivirala läkemedlet remdesivir, men de har inte varit helt lätta att tolka. Tidigare har en publicerad studie från Kina inte visat på någon effekt av remdesivir medan en stor studie genomförd av amerikanska Folkhälsomyndigheten visade endast modesta resultat. En skillnad på fyra dagar i vårdtid och en icke signifikant skillnad i risken att dö. Viktigt i sammanhanget är att remdesivir är en intravenös behandling och att den därför endast kommer kunna ges i sjukhusmiljö. Detta är ett bekymmer då man tror att behandlingen kanske är mer effektiv om den kan ges tidigt i sjukdomsförloppet.

Sverige har anmält intresse för att delta i den stort upplagda euroepiska SOLIDARITY-studien där bland andra remdesivir ingår. I USA har produkten fått ett ”nödgodkännande” och svenska Läkemedelsverket har uttalat att de eventuellt kommer överväga ett godkännande för användning under pågående pandemi.

Erfarenheter från tidigare farsoter

Tillbaka till ljuset i tunneln och hur den pågående pandemin kan få ett slut. Att den tar slut vet vi utifrån erfarenheter från tidigare och liknande utbrott, dessa pandemier tar förr eller senare alltid slut. Det gällde den otäcka Spanska sjukan som pågick 1918–19 och dödade nästan 50 miljoner människor. Det H1N1-virus som orsakade utbrottet blev med åren allt snällare och fanns kvar som en mild återkommande influensa under många decennier. I slutet av 1950-talet fick vi besök av ett nytt influensavirus, H2N2 som orsakade vad vi kallade ”Asiaten”. När den klingat av och inte längre gav oss några bekymmer kom i slutet av 1960-talet ”Hongkong-epidemin” som orsakades av en släkting, H3N2. När sedan svininfluensan dök upp 2009 var det ett nytt utbrott av ett H1N1-virus, samma som under Spanska sjukan, men denna gång i form av en mycket snällare variant. Dessutom fick vi snabbt fram ett vaccin som sannolikt bromsade en ”andra våg”.

Under nuvarande pandemi står vi inför ett nytt virus som tillhör corona-släktet. Vi vet sedan tidigare att fyra andra virus från samma familj har florerat under en längre tid länge och bedöms stå för en tredjedel av alla förkylningar i samhället. Mer allvarligt var det coronavirus som 2003 gav upphov till SARS men som globalt endast orsakade drygt 700 dödsfall. Några år senare kom MERS där vi fortfarande kan se enstaka fall inrapporterade.

Då tar det slut

Pågående pandemi kommer klinga av och hastigheten kommer att bero på hur snabbt flockimmuniteten utvecklas, något som kommer variera inom länder, mellan länder och kontinenter. Fd statsepidemiologen Johan Giesecke har i en artikel i tidskriften Lancet spekulerat i att alla i samhället förr eller senare kommer bli infekterade, men att 98 procent inte kommer att märka av det eller få obetydliga symtom. Samtidigt som detta sker kommer framtagandet av allt effektivare antivirala mediciner och vacciner slutligen få SARS-CoV-2 att ”ge upp”. En snällare muterad variant kommer troligen fortsätta att florera men i form av ett återkommande men mildare förkylningsvirus – något som gynnar både oss och virus.