Journalanteckningar blir tillgängliga direkt med taligenkänningsystemet Dragon Medical.
Det vanligaste sättet för vårdpersonal att spara information från patientmötet är idag att använda en diktafon för att diktera en ljudfil eller göra manuella anteckningar under patientmötet.
Därefter skrivs journalanteckningarna utifrån ljudfilen eller anteckningen, antingen av journalföraren själv eller av en medicinsk sekreterare. Att tala in journalanteckningar går cirka 3-4 gånger snabbare än att skriva. Med Dragon Medical konverteras det talade ljudet till text medan det dikteras.
Flera av landets regioner har redan valt att breddinföra taligenkänningssystemet Dragon Medical från Nuance. Då taligenkänning börjar användas är det viktigt att förändringsarbetet kring processer och rutiner genomförs i nära samarbete med verksamhetschefer, vårdpersonal och medicinska sekreterare.
– Alla svenska regioner och vårdgivare som har pilottestat Dragon Medical har sedan beslutat att breddinföra i olika takt. Region Skåne började rulla ut taligenkänning redan för tre år sedan och har idag ungefär 4400 användare, berättar Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager Sverige, Nuance.
När journalsystemet Millenium införs i Region Skåne är vårdpersonal redan vana att skapa patientdokumention i realtid. Det ska ge ett snabbt och ökat flöde av patientens vårdinformation både på avdelningen, mellan avdelningar och mellan olika vårdgivare.
– Vilket förstås ökar patientsäkerheten betydligt, betonar Torbjörn Hurtig.
Med hjälp av taligenkänning kan även patienten få ta del av sin journal på 1177 utan att behöva vänta.
– När journalanteckningar blir tillgängliga direkt för patienten, innebär detta en större egenmakt och inflytande över sin egen vårdsituation, fortsätter Hurtig.
Nu följer andra regioner och vårdgivare efter. På Capio S:t Görans sjukhus där man använder journalsystemet Cosmic, började de använda taligenkänning på akutavdelningen vid pandemins början och nu breddinför de på hela sjukhuset. Region Kronoberg, som också är Cosmic-användare har valt att påbörja sitt breddinförande och har en utrullningsplan på tre år. Även andra regioner som till exempel Region Värmland, Västmanland, Jönköping, Kalmar, Uppsala, Östergötland och Jämtland-Härjedalen är i färd med att breddinföra taligenkänning.
Hur är mottagandet hos användarna?
Torbjörn Hurtig
– Man kan grovt dela in användare i två huvudkategorier, förklarar Torbjörn Hurtig. Vårdpersonal som idag har tillgång till medicinsk sekreterare och de som inte har tillgång till det stödet. För vårdpersonal som själva för journal vid tangentbordet, blir det direkt en bättre arbetssituation, med minskad tid för dokumentation, bättre ergonomi och högre kvalitet på journalanteckningen. För läkare som idag har tillgång till medicinsk sekreterare är det en något större förändring. De behöver framförallt få mer kunskap om hur journalsystemet fungerar för att kunna slutföra journalanteckningen själv.
Det Nuance kunnat se i enkäter från pilotprojekt med taligenkänning är att ca 80 procent snabbt anammar det nya sättet att jobba. Personalen uppger att de kan se nyttan av taligenkänning både för sig själva, patienten och vården i sin helhet.
Taligenkänningsprogram har funnits länge på marknaden, men det stora genombrottet har dröjt till nu. Dagens taligenkänningsteknologi kräver ingen integration mot befintliga journalsystem och så har även själva teknologin och anpassningen till det svenska språket förbättrats. Men så har det inte alltid varit.
I äldre versioner av taligenkänningssystem var ordigenkänningen inte lika sofistikerad. Med hjälp av artificiell intelligens i dagens Dragon Medical lär sig programvaran känna igen användarnas sätt att tala och förstår ordens kontext. Och för att journalföra ännu effektivare med taligenkänning kan man även styra journalsystemet med rösten, skapa steg-för steg kommandon och färdiga mallar eller auto-texter för återkommande behov. Ett verktyg som anpassas efter användarens behov och inte tvärtom.
– En användare berättade nyligen att hen fått ett helt nytt liv sedan taligenkänning började användas. Hen kom hem i tid efter jobbet, mindre stress, mer patienttid och blev av med sin smärta i axlar och nacke då skrivandet minskat drastiskt, så glad att höra att taligenkänning gör skillnad på riktigt! Det är digitalisering här och nu, avrundar Torbjörn Hurtig.
