Miljön som bröstcancer uppstår i – både patientens kroppsform, tumörens storlek och cancerspecifika proteiner – samverkar och har betydelse för prognosen.
Det visar en studie som nu publiceras i augustinumret av Translational Oncology.
Kunskapen kan ytterligare stärka den precisionsbaserade vården vid bröstcancer.
Kortfakta om studien: bröstcancer / klinisk, epidemiologisk, translationell forskning publicerad i peer review-granskad publikation / kvantitativ, forskarinitierad studie / prospektiv kohortstuide med cirka 1 000 bröstcancerpatienter.
Stora framsteg inom diagnostik och behandling har förbättrat överlevnad hos bröstcancerpatienter under de senaste årtionden. Under senare år har många studier fokuserat på tumörens egenskaper och dess betydelse för prognos. Man förstår alltmer om hur till exempel tumörens storlek och molekylära egenskaper samt den omkringliggande miljön, kan påverka hur läkemedel vid behandling av bröstcancer tas upp och dödar cancerceller.
Nu stärker forskning från Lunds universitet bilden av att kroppskonstitution (BMI) hos patienten samverkar med den omgivande vävnaden som tumören växer i, och kan ha betydelse för prognosen. Studien bygger på tidigare uppmärksammad forskning vid Lunds universitet av bland andra professor Mattias Belting, som undersökt tumörspecifika protein och deras betydelse för upptag av cancerläkemedel.
Resultaten i den nu aktuella studien bygger på cirka 1 000 bröstcancerpatienter som opererats vid Skånes universitetssjukhus mellan 2002-2012. Forskarna har studerat tumörstorlek, den omgivande vävnadens celler, patientens kroppsform och ett protein som heter Caveolin-1 (*se fakta). Proteinet sitter i cellmembranet i alla celler, både i tumörceller och i tumörens omgivande celler, där det deltar i transporten av olika ämnen (bland annat läkemedel) in i cellerna. Därefter har man följt patienterna över tid.
Helena Jernström, professor i onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiolog
– Vi fann att det var bra att ha lite, eller inget, Caveolin-1 i tumörens omgivande celler om man var normalviktig, eller om man hade en liten tumör, men att det var tvärtom om man var överviktig eller hade en större tumör. Detta visar på vikten av att sätta tumören i sitt sammanhang, säger Christopher Godina, doktorand vid sektionen för onkologi på Lunds universitet.
Vidare forskning behövs som bekräftar fynden, men resultatet tyder på att proteinet Caveolin-1 skulle kunna användas som en markör som ger vården en ännu mer precis prognos och ge stöd för behandlingsval av bröstcancerpatienter.
– Vår studie tyder på vikten av att ta mer hänsyn till patientens karakteristika, inte bara tumörens egenskaper. Mängden av Caveolin-1 kan påverkas av redan godkända läkemedel, men här behövs mer studier då det är oklart vilken effekt dessa ger vid bröstcancer. Cancercellernas miljö hos varje enskild patient skiljer sig åt på flera sätt, till exempel vad gäller inflammationsgrad i kroppen och de omgivande cellerna i bröstet, säger Helena Jernström, professor i onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.
