Kan stöd av psykolog i diabetesteam bidra till förbättrad blodsockerkontroll och livskvalitet samt minskad sjukdomsrelaterad stress för vuxna med typ 1-diabetes? Det är fokus för en ny studie vid Akademiska
I en ny klinisk studie på Akademiska sjukhuset utvärderas effekten av en diabetesutbildad psykolog som basresurs i teamet
– Det är vanligare med psykosocial stress vid typ 1-diabetes än i befolkningen i stort, men kunskapsläget är fortfarande oklart om effekten av en särskilt diabetesutbildad psykolog som en basresurs i teamet. Ytterst få vuxenmottagningar i landet har en sådan resurs, säger Jarl Hellman, diabetesansvarig överläkare på Akademiska sjukhuset, som leder studien.
Forskningsstudien, som startar inom kort, är en så kallad multicenterstudie. Den genomförs i samarbete med professor Marcus Lind vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och beräknas pågå under ett år.
I den randomiserade studien kommer hälften av deltagarna att lottas till att under ett års tid få stöd av en psykolog under minst sju olika individuella besök, detta utöver sedvanliga besök till diabetessjuksköterska, dietist och läkare. Kontrollgruppen får samma antal besök inom diabetesteamet men träffar ingen diabetesinriktad psykolog under detta år.
Jarl Hellman betonar att det inte primärt handlar om att arbeta med patienter med psykiatrisk diagnos utan att se om stödet av en psykolog, med större kunskaper inom beteendevetenskap (KBT), som dessutom har diabetesutbildning, kan förbättra behandlingssituationen för vuxna med typ 1-diabetes som ett led i den vanliga uppföljningen.
– Huvudsyftet är att studera om blodsockerkontrollen förbättras genom kontakt med diabetesutbildad psykolog, men vi kommer även att utvärdera om diabetesrelaterad stress och livskvalitet påverkas, förklarar Jarl Hellman.
