Nya siffror från SCB visar att den svenska hälsoexporten slår alla rekord med en toppnotering på 152,5 miljarder kronor under 2023, en ökning med 10 procent jämfört med föregående år.
Det gör hälsoexporten större än både järn-, stål- och livsmedelsexporten.
Värdet av den svenska hälsoexporten har mer än fördubblats de senaste tio åren och utgör idag 7,3 procent av den totala svenska exporten. I verkligheten är den svenska hälsoexporten större än så, eftersom dessa siffror enbart avser läkemedel.
– Detta visar ännu en gång att hälsoexporten har stor betydelse för Sveriges tillväxt, sysselsättning och välstånd och dessutom bidrar till utveckling och god hälsa runt om i världen, säger Maria Helling, vd Swecare.
Samtidigt verkar ett oroligt omvärldsläge och världsekonomins svacka medfört att företagen prioriterar mogna marknader, många i vårt närområde. Detta framgår i Swecares årliga rapport Hälsoexportbarometern som publiceras i dagarna.
Före årsskiftet presenterade regeringen en ny strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft och en reformagenda för svenskt bistånd. Stärkta synergier mellan handel, främjande och utvecklingssamarbete pekas särskilt ut som ett prioriterat mål.
– Det finns absolut ett intresse för marknader i låg- och medelinkomstländer men de utgör knappast ”lågt hängande frukt”, ser vi i vår rapport. Högst på prioriteringslistan ligger länder som USA, Storbritannien och Tyskland, dit redan en stor andel av den svenska exporten går idag. Om vi vill öka de svenska företagens aktivitet på tillväxtmarknader behövs stärkta främjandeinsatser och möjligheten att få hjälp att minska risken.
Swecare är en halvstatlig stiftelse som hjälper den svenska hälsosektorn att stärka sina internationella relationer. Den årliga rapporten Hälsoexportbarometern släpps i början av mars månad och baseras på SCB:s exportsiffror tillsammans med enkätsvar från 63 svenska hälsoföretag och intervjuer av företagsledare och ministrar.
