Nu kan fler patienter med hjärtbesvär behandlas på Skånes universitetssjukhus.
I morgon öppnar nya lokaler där ett utökat antal så kallade ablationer kan genomföras.
”Det här innebär ett minskat lidande för många patienter”, säger Fredrik Holmqvist, överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus.
Hjärtklappning. Yrsel. Illamående och bröstsmärtor. För patienter med hjärtrytmrubbningar kan hela tillvaron påverkas av olika besvär, och för många är det nödvändigt att behandlas för att lindra symtomen.
Andreas Bennström, medicinteknisk ingenjör, Emina Larsson, intensivvårdssjuksköterska och Fredrik Holmqvist, överläkare har varit delaktiga i att bygga upp det nya ablationslabbet på Skånes universitetssjukhus.
En vanlig behandling är ablation, som runt 600 skånska patienter får varje år. Behovet är dock långt större än så, men möjligheten att utföra behandlingen har hittills varit begränsad till två så kallade ablationslabb på Skånes universitetssjukhus och ett på Blekingesjukhuset i Karlskrona.
– Våra patienter har varit tvungna att åka till andra delar av landet eller så har de behövt stå i lång kö här hos oss, säger Fredrik Holmqvist, överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.
Fler patienter kan behandlas med ablation
Men nu öppnar ytterligare lokaler för ablationer på Skånes universitetssjukhus. De nya lokalerna har utrustats med den senaste tekniken och gör det möjligt att behandla ännu fler patienter än tidigare – Fredrik Holmqvist och hans kollegor räknar med en ökning på 50 procent.
– Det är otroligt glädjande eftersom det minskar lidandet hos den enskilda patienten. Det betyder också att vi nu kan erbjuda vård på samma villkor som resten av landet, säger Fredrik Holmqvist.
Själva behandlingen innebär att man lokaliserar det område i hjärtat som orsakar rytmrubbningen, och därefter bränner eller fryser man området så att de elektriska signalerna släcks ut.
– De flesta patienter blir helt bra efter behandlingen och har inte längre några symtom på rytmrubbning, säger Emina Larsson, intensivvårdssjuksköterska.
Andra användningsområden
Förutom ablationer finns det också möjlighet att använda lokalerna till pacemakerkirurgi, vilket kommer väl till pass då Skånes universitetssjukhus nyligen tilldelades ett uppdrag inom ramarna för nationell högspecialiserad vård – att avlägsna pacemakerutrustning.
– Huvudfokus kommer att vara på ablationer men det är förstås viktigt att vi också kan använda utrymmena till annan vård, om det skulle behövas, säger Fredrik Holmqvist.
Fakta: Hjärtklappning och ablation
- Den vanligaste typen av hjärtklappning är förmaksflimmer, som yttrar sig som snabb oregelbunden hjärtklappning med andra symtom som andfåddhet, trötthet och bröstsmärtor.
- Om inte läkemedel fungerar för att behandla hjärtklappningen, kan patienten behandlas med så kallad ablation.
- Vid en ablation förs tunna sladdar, så kallade katetrar, till hjärtat och placeras på utvalda ställen. För att styra katetrarna används röntgengenomlysning. Via katetern kan läkaren kan läkaren sedan, med hjälp av ett speciellt system, behandla hjärtat och förhindra att hjärtklappningen kommer tillbaka.
- Vanligen tar en ablationsbehandling mellan 2 och 4 timmar. Behandlingen görs oftast med lokalbedövning. Efter ablationsbehandlingen observeras patienten på hjärtavdelningen, och skrivs oftast ut förmiddagen efter.
