Inom registerbaserade studier, eller Real-World Evidence (RWE), är ett studieprotokoll särskilt viktigt för att säkerställa att studien är genomförbar och håller hög vetenskaplig kvalitet.
Studieprotokollet ska innehålla alla vetenskapliga frågeställningar och metoder för hur frågeställningarna ska besvaras.
Det är också ett verktyg för att kommunicera planen för studiegenomförande till alla involverade parter.
RWE-studier blir alltmer populära inom läkemedelsutveckling. Dessa studier använder data utanför ramen av en klinisk prövning, så kallade real-world data (RWD), från olika datakällor, såsom register, patientjournaler och mobilapplikationer.
Studieprotokoll är särskilt viktiga inom RWE
Att studieprotokollet är särskilt viktigt inom RWE kan förklaras i en jämförelse med kliniska prövningar. I kliniska prövningar sker en randomisering till olika behandlings – och kontrollgrupper, och i många kliniska prövningar har man en grupp som får det aktiva läkemedlet och en som får placebo, dessutom kan de vara dubbelblindade. Randomisering görs för att säkerställa att den grupp som får behandling inte skiljer sig i något viktigt avseende från kontrollgruppen.
Iffat Rahman, senior konsult inom real-world evidence på SDS Life Science
Till skillnad från kliniska prövningar är RWE-studier varken randomiserade eller dubbelblindade. Dessutom är det ingen som får placebo utanför en klinisk prövning. Resultatet är att det blir svårare att dra kausala samband. Du måste själv, via registren eller annan RWD, identifiera vilka av patienterna som skulle kunna föreskrivas dessa läkemedel av kliniker men som inte har fått det. Kort sagt, för att man inte ska jämföra äpplen och päron skapar man en kontrollgrupp som tillhör samma patientpopulation som den behandlade gruppen.
Att sätta ihop innehållet i studieprotokollet
För att skriva ett studieprotokoll behöver man sätta ihop pusselbitar från en rad olika områden för att få en helhetsbild. Ett studieprotokoll behöver kunna förstås av forskaren, den kliniska experten, statistikern och programmeraren. Det kräver mycket uppmärksamhet på detaljer och en grundlig förståelse för forskningsämnet. Innehållet i protokollet kommer att variera beroende på vilken studie du ska göra, men det kommer vanligtvis att innehålla information om följande:
- Bakgrunden till sjukdomsområdet och motiveringen bakom forskningsstudien.
- De vetenskapliga frågeställningarna.
- Inklusions- och exklusionskriterierna för patientpopulationen.
- Tidsramen för studien.
- En tydlig definition av utfall/endpoints.
- De läkemedel som ska studeras.
- De datakällor som kommer att användas.
Dessutom måste en tydlig analysplan inkluderas, som beskriver metoderna för datahantering och de statistiska modeller som ska användas, samt de epidemiologiska metoderna som ska användas för att hantera systematiska fel.
Utmaningar när du planerar din RWE-studie
- Att ta hänsyn till systematiska fel, s.k. “bias” – för att t.ex. undvika en sammanblandning av orsakssamband s.k. ”confounding”, ett exempel på confounding är när en kontrollgrupp råkar ha en högre medelålder än den behandlade gruppen och utfallet är stroke, kontrollgruppen kommer då att ha en högre risk att drabbas av stroke pga den högre medelåldern.
- Att tydligt definiera utfallen – till exempel; vilka diagnoser eller laboratorievärden som behövs för att definiera sjukdomsutfallen, i vissa fall behöver man utveckla algoritmer.
- Att ha en plan för hur man ska följa dataskydds- och etikprövningslagar – detta kan till exempel röra frågor om hur känsliga data förvaras på ett säkert sätt.
- Få en realistisk bild av relevanta och tillgängliga RWD – vilka variabler behöver du för din studie och kan dessa hittas i register och/eller patientjournaler?
För att övervinna dessa utmaningar bör forskningsutredarna noggrant överväga de epidemiologiska metoder som ska användas, tydligt definiera utfallen, säkerställa efterlevnad av dataskydds- och etikprövningslagar samt ha en bra överblick i datatillgängligheten i registren.
Iffat Rahman
Senior konsult inom Real-World Evidence
