Vårdens prioriteringar under coronakrisen belyser värdet av ett liv

Hur påverkar vårdens prioriteringarna möjligheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att leva ett gott liv – och vad kan det säga om hur liv värderas?

Vårdens prioriteringar under coronakrisen belyser värdet av ett liv 1Coronakrisen ger tillfälle att kartlägga vårdprioriteringar i skarpt läge.

– När vi tittar på Socialstyrelsens prioriteringar i coronatider så ser vi att människor med kombinationer av funktionsnedsättningar hamnar långt ner, säger Matilda Svensson Chowdhury, universitetslektor vid Malmö universitet.

Tillsammans med Niklas Altermark från Lunds universitet studerar Matilda Svensson Chowdhury skillnader i livslängd samt orsaker till dessa skillnader mellan människor med och utan intellektuella funktionsnedsättningar.

I en av delstudierna samlas i nuläget material in om de vårdprioriteringar som tvingats fram av den förväntade stora mängden intensivvårdspatienter på grund av coronaviruset.

– Patienter prioriteras upp om de kan ha flera bra år framför sig, men hur värderar man det med någon som inte kan kommunicera? Vi får inte diskriminera, men kön, etnicitet och funktionsnedsättning kan ändå spela in, menar Matilda Svensson Chowdhury.

Kartläggningen är en del av ett Forte-finansierat projekt som handlar om att bättre förstå den förväntade livslängden för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en politisk fråga.

– Vi vet att människor i den här gruppen dör till följd av misstag inom vård- och omsorg, och medicinsk forskning visar att glappet mellan livslängden hos funktionshindrade och resten av befolkningen delvis har sociala förklaringar. Trots det har varken den offentliga debatten eller forskningen i Sverige närmat sig frågan om livslängd från ett socialt och politiskt perspektiv, säger Matilda Svensson Chowdhury.