Han vill göra skillnad för patienter med sjukdomar på ögats näthinna och slutar inte fascineras över hur snabbt ett enkelt ingrepp kan förbättra en människas livskvalitet.
– De behandlingar jag ger i form av injektioner i ögat, för att få bort svullnaden i gula fläcken, görs på några få minuter, säger överläkaren och forskaren David Epstein.
Våt makuladegeneration är en kronisk sjukdom. Den leder till förstörda synceller, blödningar och svullnader på näthinnan och är den vanligaste orsaken till synnedsättning hos äldre.
Ofta påverkas ett område i näthinnan som kallas gula fläcken. Vanligen visar sig symtomen i 75- till 80-årsåldern.
Injektionerna i ögat stoppar inte bara upp sjukdomen, de kan också ge patienterna en markant bättre syn.
Hos vissa personer går sjukdomen in i en lugnare fas och injektionerna kan då ges med glesare intervaller. Fram till nyligen trodde man att det var möjligt att sluta att följa upp dessa patienter. Samtidigt har det varit känt att det inte fungerar för alla eftersom en hel del personer söker sig tillbaka till vården efter en tid.
På S:t Eriks Ögonsjukhus ledde David Epstein en studie som skulle ta reda på hur många av patienterna som, efter en lugn sjukdomsperiod, senare fick tillbaka synproblemen. Han gissade att det skulle handla om maximalt 25 procent.
– Det visade sig vara 60 procent som fick tillbaka sjukdomen inom ett år. Det var en ögonöppnare, säger David Epstein, överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus och forskare vid Karolinska Institutet.
Just den här studien är alldeles färsk och ännu inte publicerad, men David Epstein och hans kollegor har redan lagt om behandlingsprogrammet.
– Även om det ser fint ut i ögat så måste man fortsätta att följa upp patienterna. Antagligen var det så att patienterna hade symtom, men inte sökte vård, säger han.
Små medel ökar livskvalitén
David Epstein slutar inte fascineras av hur vi med ganska små medel kan öka livskvalitén hos patienter med sjukdomar på ögats näthinna. Det är också förklaringen till att han började forska för tolv år sedan.
– Vi tror att vi vet så mycket, men det är bra att göra ordentliga studier, säger David Epstein.
Han har också gjort flera studier om blodpropp i ögat, så kallad central ventrombos i näthinnan. Blodproppen uppstår i takt med att blodcirkulationen försämras i näthinnan som då börjar svullna av vätska och blod. Detta kan i sin tur leda till grav synnedsättning. Även här påverkas gula fläcken.
– Att vi kan behandla blodproppar på näthinnan låter idag självklart. Men för tolv år sedan fanns det ingen registrerad behandling, säger han.
Faktum är att det räcker med att backa bandet till millennieskiftet för att komma tillbaka till en tid då patienter med en sjukdomsdiagnos vid gula fläcken skickades hem utan åtgärd.
Medel mot tjocktarmscancer gav bättre syn
Men för runt 15 år sedan upptäcktes, av en slump, att patienter som behandlades för tjocktarmscancer, och som samtidigt hade en sjukdom vid gula fläcken, fick lite bättre syn.
Amerikanska läkare gissade att lite av medicinen hittat in i ögat och testade då även att injicera lite mer av den här så kallade VEGF-hämmaren rakt i ögat. Det visade sig fungera. Men studierna saknade kontrollgrupp, vilket anses mycket viktigt i forskningssammanhang.
David Epstein, som hade arbetat utomlands i många år, blev vid den här tiden tillfrågad av några etablerade forskare om han ville hjälpa till med en randomiserad, dubbelkontrollerad studie* på läkemedlet. Denna gång skulle metoden med injektioner i ögat jämföras med ingen behandling alls.
– De behövde arbetskraft, en billig underhuggare och det fick bli jag. Så jag träffade alla patienter och sammanställde alla resultat. Det var rätt skoj, tyckte jag.
Att studien visade att injektionerna kunde stoppa upp sjukdomsförloppet har förstås varit mycket bra för patienterna.
– Jag gillar hur vi med små medel kan öka livskvaliteten hos våra patienter. Ena dagen kan de knappt se, nästa dag är synen tillbaka, säger David Epstein.
Sedan dess har central ventrombos i näthinnan blivit lite av David Epsteins specialitet och han har fortsatt att hålla igång med forskning vid sidan om sitt kliniska arbete som ögonläkare.
– Jag tycker fortfarande att det är kul när man sammanställer resultat och stoppar in siffrorna i mjukvaran och ser hur resultatet kommer fram, säger han.
Kreativt att kombinera klinik med forskning
Att kombinera forskningen med det dagliga arbetet på ögonkliniken gör arbetet mer kreativt.
– För mig brukar det börja med att jag har en idé eller tanke om att en behandling är mer effektiv än en annan. Ofta blir man förvånad över hur stor skillnad det egentligen är mellan behandlingarna – och ibland blir man tvärtom förvånad över hur liten skillnaden är, säger han.
Sådan fakta är bra att känna till, både för att det kan vara en kostnadsfråga och för patienternas livskvalitet. För en patient som behandlas kan det till exempel vara skönt att få injektionerna så sällan som möjligt.
I en studie jämförde David Epstein två olika behandlingar mot blodpropp i ögat.
– Det ena läkemedlet räckte 3,5 veckor längre än det andra. Det blir många injektioner färre per år, säger han.
Att förbättra tillvaron för sin patientgrupp och jobba på ungefär som idag är David Epsteins ambition.
– Jag vill fortsätta att göra skillnad och göra studier där jag följer mina patienter.
Text: Maja Lundbäck