Behovet av ett digitaliserat 1177 har tydliggjorts – intervju med Platform24:s medicinska chef Tobias Perdahl.
Under pandemin ökade trycket på 1177 Vårdguiden kraftigt till följd av en dramatisk ökning av antalet personer som sökte sjukvårdsinformation, och många regioner hade stora bekymmer med att hantera sina telefonköer. Antal samtal och kötider ökade markant, samtidigt som svarsfrekvensen minskade.
– Pandemin har tydliggjort behovet av att digitalisera 1177. Den insikten är nu total, men för att vara framgångsrik med digitaliseringen krävs betydligt mer än att bara få tekniken på plats, säger Tobias Perdahl, specialistläkare och medicinsk chef på Platform24.
Tobias berättar att det i Sverige varje år rings över fem miljoner samtal till 1177 Vårdguiden. Av i snitt 440 000 samtal per månad besvaras ca 320 000, drygt 70 procent, vilket innebär att drygt 100 000 samtal varje månad inte besvaras. Patienten lägger i genomsnitt 22 minuter på varje samtal av vilka 12 minuter är väntetid innan konsultation, enligt analysföretaget PwC. Regionalt kan genomsnittlig väntetid till 1177 vara betydligt längre än 12 minuter och under perioder av hög belastning är det inte ovanligt med väntetider till 1177 på över 60 minuter.
– Mycket av väntetiden kan idag elimineras, och samtalstiden kan användas betydligt mer effektivt. Platform24 jobbar med flera av de regionerna som har kommit långt i denna resa och öppnat upp nya sätt att möta medborgarna och finnas närmare patienterna. Där ser vi nu en spännande utveckling och oerhört intressanta resultat.
Vilka är fördelarna med att digitalisera 1177?
– Genom att öppna upp fler kontaktvägar till en central digital ingång möjliggörs en hög tillgänglighet trots ökad belastning. Istället för telefonkö få patienten omedelbar digital access. Automatiserad anamnes och triagering – som prioriterar efter vårdbehov – ger mer tid åt det personliga samtalet eftersom sjukdomshistoriken redan är inhämtad och sammanfattad, patienten har guidats till rätt vårdnivå och systemets integration mot journalsystemet har levererat såväl beslutsstöd som underlag till journalanteckningar. Administrationen för vårdpersonalen minskar, och då de flesta frågor redan är besvarade när patientkontakten inleds så blir vårdmötet effektivare och fokus kan ligga på kvalitet i själva interaktionen.
Och vad säger siffrorna?
– Baserat på vår erfarenhet kan runt 25 procent av de ärenden som inkommer digitalt hanteras helt automatiskt genom anpassade automatiserade egenvårdsråd eller hänvisning till akutsjukvård/primärvård utan att någon vårdpersonal på 1177 involveras. Andelen helt automatiskt hanterade ärenden kan för övrigt ökas ytterligare genom access till tidsböcker på vårdenheterna men även genom integration mot journalsystem och remisshantering av provtagning. Cirka 85 procent av ärenden som startar i den digitala chatten avslutas också digitalt, säger Tobias Perdahl.
– En digitaliserad 1177 är viktigt för att nå ökad tillgänglighet, ökad effektivisering och minskad administration för vårdpersonalen. En dörr in i vården, oavsett var du är listad, och bakom den dörren en automatisk kvalitetssäkrad medicinsk prioritering till rätt vårdnivå.
Så vad krävs då för att vara framgångsrik i arbetet och verkligen lyckas med en digital transformation?
– För att få full effekt av de digitala verktygen krävs ett förändrat arbetssätt, och för det krävs även volymer. Det innebär ganska stora kommunikationsinsatser internt, men även mot medborgarna för att skapa kännedom och förändra beteendet. Det måste också vara enkelt att komma vidare, 1177 ska kunna kopplas ihop med primärvård, akutsjukvård, tandvård och på sikt även specialiserad vård. Genom att knyta ihop allt i samma system där ärenden kan lämnas över sömlöst får 1177 en roll som central ingång till hela vårdekosystemet.
Tobias poängterar att det också en fråga om styrning. De digitala verktygen är ett kraftfullt verktyg för att nå ett mål, men så länge styrningen fokuserar på telefontillgänglighet är det svårt att driva en digital transformation, menar han.
– Det behövs nyckeltal för digital tillgänglighet och en ersättning som även tar höjd för dessa. Människor och organisationer gör vad man mäts och belönas på – så det är svårt att komma dit man vill och behöver om styrningen pekar åt ett annat håll. Det digitala tåget går nu och det gäller att inte bli kvar på perrongen. Vi behöver också vara många fler kliniker och från många olika professioner som engagerar sig i digitaliseringen. Tänk rätt från början, och inspireras och ta lärdom av de regioner som gått före, avrundar Tobias Perdahl.
