Primärvården behöver utökad finansiering och arbetssätten behöver utvecklas för att fortsätta värna tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet.
Det är de allra flesta överens om.
Men hur vägen till en god och nära väg ska ritas råder det olika meningar om. Det visar inte minst Rogers Molins debattartikel den 27 januari.
Enligt Roger Molin är lösningen på primärvårdens problem att bibehålla dagens gräddfiler för de digitala vårdgivarna och en mer efterfrågebaserad vård. Vi menar att det är helt fel väg.
En central del av primärvårdens omställningsarbete handlar om att sätta patientens behov i centrum och dennes rätt till trygghet och kontinuitet. Här menar vi – och många med oss – att regeringens proposition är ett steg i rätt riktning, även om vi gärna sett att man gått ännu längre i vissa delar.
Sara Banegas, chefsläkare på Praktikertjänst, skriver på DN Debatt att den fysiska och digitala vården måste integreras.
Möjligheten för patienten att träffa vårdpersonal – som är knuten till den vårdcentral där patienten är listad – digitalt eller fysiskt har ökat de senaste åren. Det har inneburit stora fördelar för både patienter och vårdgivare, något som tydligt framgått under pandemin.
Samtidigt bidrar dagens system knappast till det som hälso- och sjukvårdslagen stipulerar – att den som har störst behov ska ges företräde till vården .
Patienter med de största vårdbehoven kan sällan tillgodoses utan att läkaren eller sjuksköterskan undersöker patienten fysiskt.
En patient är inte en sjukdom i taget, utan det krävs ett helhetsperspektiv snarare än isolerade öar i primärvården. Våra vårdcentraler tar dagligen emot remisser och hänvisningar från heldigitala vårdgivare eftersom de många gånger inte kan slutbehandla sina patienter. Det är då vi i den traditionella primärvården som måste utreda, hantera prover och remisser.
För vårdgivare och patienter är en sammansatt bild helt nödvändig för att värna den goda vården. Det åstadkoms knappast med korta och snabba besök hos olika vårdgivare.
Utvecklingen mot kortsiktiga vårdbesök har pågått länge nog och det fungerar knappast med två parallella system för primärvården. Majoriteten av besöken hos nätläkare registreras och ersätts i dag enligt den så kallade utomlänstaxan. Och kostnaderna för dessa besök är inte försumbara. Enligt en granskning i Dagens Medicin nr 1-3 2022 väntas regionernas kostnader för dessa besök uppgå till över en miljard kronor under 2021.
Det är självklart att patienter ska kunna erbjudas vård både fysiskt och digitalt, men de digitala besöken måste vara en del av hälso- och sjukvårdens ordinarie utbud.
Regeringens proposition visar en viljeriktning som bidrar till en mer enhetlig primärvård med starkare fokus på lokal tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet. Som Sveriges största välfärdskooperativ är det en riktning vi välkomnar.
Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Praktikertjänst
