En ny studie har undersökt hur digitala verktyg kan användas för att förbättra vården för unga människor som är i riskzonen för att begå suicid.
Trots att digitala verktyg blir allt vanligare inom vården, har de ännu inte implementerats i stor utsträckning när det gäller denna specifika patientgrupp.
En av anledningarna till detta kan vara bristen på riktlinjer för hur digitala verktyg säkert kan användas i klinisk praxis för unga människor som riskerar att begå självmord.
För att ta fram dessa riktlinjer genomförde forskarna en Delphi-studie. Studien inkluderade en enkät med åtgärdspunkter från tidigare forskning och intervjuer med deltagare inom vården och unga människor som har erfarenhet av att använda digitala verktyg för att hantera självmordstankar och självmordsbeteenden. Två expertpaneler bedömde och nådde konsensus om vilka åtgärder som skulle inkluderas i riktlinjerna.
Totalt nådde 188 av de 326 bedömda åtgärderna (57,7%) konsensus för att inkluderas i riktlinjerna. Riktlinjerna ger vägledning om olika ämnen, inklusive när och hur digitala verktyg bör användas, hur man väljer lämpliga verktyg och identifierar potentiellt skadligt innehåll, samt hur man hanterar självmordsrisker som förmedlas via digitala verktyg.
Dessutom fokuserar riktlinjerna inte bara på läkare, utan även på tjänster inom vården. Studien är viktig eftersom den är den första av sitt slag och ger evidensbaserade riktlinjer för användning av digitala verktyg i vården av unga människor som riskerar att begå självmord. Nästa steg är att implementera dessa riktlinjer, vilket förhoppningsvis kommer att öka användningen av digitala verktyg och förbättra vården för denna sårbara grupp.
