Drönare, AI, pumpar – innovationerna som kan rädda liv

Hjärt-kärlsjukdom är det sjukdomsområde som flest människor i Sverige drabbas av och också den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Jag skulle därför vilja tipsa er om tre  innovativa forskningsprojekt inom hjärtforskningen som i framtiden kan rädda många liv.

Alla projekten genomförs med stöd från Hjärt-Lungfonden.

Bifogat finns mer beskrivning om varje forskningsprojekts tillvägagångssätt och målsättning. Forskarna finns även tillgängliga för intervju under sommaren.

Hör gärna av dig till mig för mer information.

• I framtiden kan en inopererad pump rädda ditt sviktande hjärta. 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt, och för de svårast sjuka kan en hjärttransplantation vara den enda chansen till överlevnad. Bristen på donatorer är dock stor. Just nu pågår ett forskningsprojekt som går ut på att utveckla en mekanisk hjärtpump som kan få fler att överleva

• I framtiden kan en drönare rädda ditt liv. Uppemot 10 000 personer drabbas varje år av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Bara 1 av 10 överlever. Just nu pågår ett forskningsprojekt som går ut på att få fler att överleva, bland annat med hjälp av ny teknik som artificiell intelligens och drönare med hjärtstartare.

• I framtiden kan du vaccinera dig mot hjärtinfarkt. Varje år drabbas runt 25 000 personer av hjärtinfarkt och 26 000 av stroke. Nu jobbar forskarna på att ta fram ett vaccin som skyddar mot både hjärtinfarkt och stroke. Vaccinet ska hjälpa kroppen att ta hand om det farliga plack som bildas i kärlen och orsakar proppar i hjärtat och hjärnan.

I framtiden kan en inopererad pump rädda ditt sviktande hjärta

Omkring 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt, och för de svårast sjuka kan en hjärttransplantation vara den enda chansen till överlevnad. Bristen på donatorer är dock mycket stor. Just nu pågår ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om en mekanisk hjärtpump kan få fler att överleva.

• Vi försöker hjälpa svårt hjärtsjuka patienter med att utvärdera om de kan leva bättre med en pump. Den här studien hade inte varit möjlig utan Hjärt-Lungfondens bidrag. Transplantation är en fantastisk behandling men är trots allt bara en behandling vi kan erbjuda 60-70 personer per år i Sverige och det är många fler som lider av svår hjärtsvikt än så, säger professor Göran Dellgren, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Idag syftar behandlingen av kronisk hjärtsvikt till att lindra symtom, optimera hjärtfunktion och förlänga liv. Idag lyckas det i många fall, men det finns också många patienter som inte svarar på behandlingen. Då kan hjärttransplantation vara en sista utväg.

Men kanske kan det snart öppnas nya behandlingsmöjligheter för dessa svårt sjuka patienter. I en studie ska Göran Dellgren och hans kollegor nu jämföra långtidsbehandling via en mekanisk vänsterkammarpump med medicinsk behandling hos personer med svår hjärtsvikt som inte klarar en hjärttransplantation. Forskarna vill i första hand studera överlevnaden efter två år men även en rad andra parametrar.

• Hjärtsvikt är ofta ett kroniskt tillstånd som är svårt att bota, men det finns effektiva läkemedel som kan bromsa upp eller vända tillståndet till en förbättring. De flesta personer som har hjärtsvikt kan behandlas med mediciner och syftet med läkemedelsbehandlingen är att öka livskvaliteten, lindra symtomen, slippa sjukhusvård och förlänga livet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna vill också studera hur den nya behandlingen påverkar fysisk funktionsförmåga, livskvalitet och biverkningar. Dessutom kommer en noggrann ekonomisk analys av behandlingen att utföras. Samtliga sju universitetssjukhus i Sverige deltar i studien som är prövardriven, men får ekonomiskt stöd från ett medicinskt företag, regioner samt Hjärt-Lungfonden.

I sommar flyger drönare med hjärtstartare

Uppemot 10 000 personer drabbas varje år av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Bara 1 av 10 överlever. Just nu pågår en av väldens första studier där hjärtstartare flygs ut med hjälp av drönare till personer som drabbats av plötsligt hjärtstopp.

• Drönare med hjärtstartare är ett helt nytt sätt att rädda liv de första minuterna efter ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Vi har i tidigare studier sett att drönare har en stor tidsmässig potential jämfört med ambulans, vi kan vara på plats inom två till sex minuter efter ett 112-larm, säger Andreas Claesson, ambulans-sjuksköterska och docent, Hjärtstoppscentrum, Karolinska institutet.

Mellan den 1:a juni och 30:e september flyger drönare skarpt som ett tillägg till ambulans i Kungälv, Torslanda och i Fiskebäck. Hjärtstartaren vinschas ned från 30 meters höjd och placeras i närheten av den drabbade. 20-30 misstänkta hjärtstopp beräknas inträffa under studietiden.

Ungefär 90 procent av alla som drabbas av plötsligt hjärtstopp dör idag. Majoriteten av alla fall sker i hemmet där inga hjärtstartare finns på samma sätt som i publika miljöer. Därför vill forskarna hitta nya metoder för att förbättra situationen. Studien som är den första i sitt slag i världen är ett långsiktigt samverkansprojekt mellan ett stort antal aktörer där man nu skall pröva om denna metod är genomförbar i verkligheten.

• Vi har nu totalt tre drönarsystem som är fullt integrerade med larmcentralen och redo att larmas ut under fyra månaders tid. Vi tror att vi kommer kunna visa att detta verkligen är genomförbart och något som kommer finnas kvar i framtiden. Att vi kan komma fram tidigt, sannolikt flera minuter före ambulansen, säger Andreas.

Med hjälp av drönarsystem kan personer som drabbas av hjärtstopp nås snabbt i såväl städer som i glesbygd. Forskarna vill i första hand ta reda på om systemet är effektivt, säkert och om det kan förändra omhändertagandet. Målet är att kunna bidra till en ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp i Sverige och internationellt.

I framtiden kan du vaccinera dig mot hjärtinfarkt

Varje år drabbas runt 25 000 personer av hjärtinfarkt och 26 000 av stroke. Nu jobbar forskarna på att ta fram ett vaccin som skyddar mot både hjärtinfarkt och stroke. Vaccinet ska hjälpa kroppen att ta hand om det farliga plack som bildas i kärlen och orsakar proppar i hjärtat och hjärnan.

• Behandling av riskfaktorer som tex högt blodtryck och höga blodfetter kan minska risken för att drabbas av hjärtinfarkt med upp till 40 procent. För bättre effekt behövs läkemedel som verkar direkt på själva sjukdomsprocessen i kärlväggen, säger Jan Nilsson, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Utvecklingen av ateroskleros (åderförfettning) karaktäriseras av en kronisk inflammation i blodkärlens väggar. Man har sedan länge förstått att denna inflammation orsakas av en typ av proteiner. Man har kunnat visa att denna inflammation regleras av immunreaktioner mot proteinet som kan vara både skyddande och sjukdomsdrivande. Balansen mellan dessa båda immunsvar avgör om aterosklerosen fortsätter att utvecklas eller dras tillbaka.

Målsättningen med arbetet är att kartlägga de immunsvar som skyddar mot ateroskleros och med hjälp av den kunskapen utveckla nya läkemedel som selektivt förstärker dessa. Man utvecklar också diagnostik som gör det möjligt att identifiera individer där dessa immunsvar har försvagats och där risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdom därför är ökad.