Efter årsskiftet utökas satsningen på hälsoteam inom psykosvården på Akademiska sjukhuset.
Fysisk aktivitet ska vara en naturlig del av behandlingen vid psykossjukdom. Det är målet med en satsning på hälsoteam inom psykiatrin på Akademiska sjukhuset.
Målet är att inspirera till goda levnadsvanor och förbättra den kroppsliga hälsan hos patienter med psykos eller schizofreni, men också att fysisk aktivitet ska vara en naturlig del av behandlingen. På sikt kan även patienter med andra svåra psykiska sjukdomar komma att omfattas.
– Idag arbetar en sjukgymnast inom psykosvården med att inspirera till fysisk aktivitet, dels på avdelningarna, dels i det gym som finns i psykiatrins hus. Under 2020 ska projektet med hälsoteam utvidgas till fler mottagningar och avdelningar. Målet är att hälsoarbetet ska vara en naturlig del av behandlingen. Parallellt bygger vi upp samarbetsytor med primärvården kring den fysiska ohälsan hos våra patienter, säger Lena Linder, projektledare inom psykosvård och rättspsykiatrisk vård på Akademiska sjukhuset.
I Sverige lever nära 40 000 personer med psykossjukdom och bipolaritet.
I åldersgruppen 45-69 år är förekomsten av bukfetma, högt kolesterol, högt blodtryck och typ 2-diabetes 40 procent jämfört med 15 procent hos friska personer. Dessa faktorer brukar benämnas metabola syndromet och ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar samt risk för förkortad livslängd med 15-20 år.
Satsningen på förbättrade levnadsvanor vid psykisk ohälsa är ett av 17 projekt som initierades 2018 av regeringen och finansieras av Socialstyrelsen.
– För många av de svårast sjuka patienterna inom psykiatrin är hälsan komplex och hänger samman med levnadsvanor, socioekonomiska och ärftliga faktorer samt läkemedelsbiverkningar. För att göra förebyggande insatser mer tillgängliga kommer vi att samarbeta med primärvården, länets kommuner och flera patientföreningar, inte minst IFS – intresseföreningen för psykos-och schizofrenisjukdomar, avrundar Lena Linder.
