De senaste årens internationella turbulens; i form av pandemi, väpnade konflikter – och den stundande lågkonjunkturen, påminner oss om vikten av en pålitlig sjukvård och smidiga läkemedelsvarukedjor, oavsett geopolitiskt läge.
Som tur är sker enorma framsteg rörande hur datateknik kan optimera sjukvårds- och life science-sektorerna.
Nedan följer en snabb sammanfattning av tre trender som jag tror att vi kommer att få se mer av under det kommande året.
Ökade investeringar i dataplattformar för klinisk forskning
Det är ingen nyhet att man måste undersöka olika typer av patienter för att kunna dra pålitliga slutsatser av medicinsk forskning. Det är heller inget nytt att man som forskare behöver information kring patienternas yttre hälsoförutsättningar; såsom dennes avstånd till apotek och tillgänglighet till nyttig mat, för att man ska kunna skapa sig en helhetsbild av patientens hälsomässiga förutsättningar.
Analyser av det senare har länge inneburit en omfattande utmaning, då det är svårt att samla in data kring dessa faktorer – och det ofta krävs information från olika typer av aktörer; såsom apotek och sjukhus, för att man ska kunna göra detta på ett lämpligt sätt.
Det har dock gjorts enorma framsteg på senare tid, när det kommer till dataplattformarnas kapacitet att hantera denna typ av data. Därför tror jag att hälsovårdssektorn nu i högre grad kommer att börja investera i moderna dataplattformar som kan skapa skräddarsydda pipelines mellan aktörer som sitter på dessa patientdata. Detta kommer att ge forskare snabbare och mer omfattande tillgång till relevant information – och det kommer att leda till bättre forskning och hälsosammare patienter.
Ostrukturerade data blir ett viktigt medicinskt komplement
Ostrukturerade patientdata; såsom läkares anteckningar, röntgenbilder, eller patienters uppdateringar i sociala medier – som vissa menar återspeglar hela 80 procent av patientens hälsobild – har hittills varit svåra att använda för medicinsk dataanalys. Detta dels på grund av tekniska begränsningar och dels på grund av integritetsmässiga hinder.
Historiskt sett har det närmast varit omöjligt att analysera dessa typer av data tillsammans, men snart finns tekniken på plats för att man ska kunna använda dem när man ställer diagnoser och utarbetar lämpliga behandlingar. Så inom kort kommer forskare att kunna jämföra sociala data som sparats i BLOB-lagring, med information rörande enskilda delar av kroppen, för att på så vis kunna hitta samband utifrån vilka man kan hitta lämpliga behandlingar. Det är en spännande utveckling, som, om man hanterar den med eftertänksamhet, kommer betyda mycket för sjukvården.
Läkemedelstillverkare säkrar leveranskedjan med öppen datadelning
Trots att Covid-situationen har stabiliserat sig på de flesta platser så råder det fortfarande brist på många mediciner och komponenter för medicinska behandlingar på många håll i världen. De senaste årens internationella turbulens har visat på riskerna med att många mediciner och behandlingar förutsätter ingredienser och komponenter som enbart tillverkas i ett fåtal länder. Om något av dessa länder tvingas till en ny ”lockdown” så kommer åter viktiga leveranskedjor att brytas – vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Jag är övertygad om att allt fler läkemedelsföretag och nationer kommer att se över situationen under det kommande året, för att förebygga en framtida läkemedelsbrist.
För att kunna göra detta behöver tillverkarna investera i teknik som kan hantera och lagra dubbelriktade data som skickas under hela leveranskedjan – ända från dem själva och vidare ut till varje enskilt apotek eller sjukhus som ska använda deras produkter. Genom att göra detta kan man skapa en ny typ av leveranskedja, som ger översyn av hela processen i realtid, så att man säkerställer att rätt hjälpmedel alltid når fram dit det bäst behövs.
Dan Öhlander, Nordenchef på Snowflake Sverige
